Med förhoppning att komma igång med spinnande igen har jag gått med i Tinas fiberklubb.
Första leveransen heter Lothlorien och består av Polworth.
Med förhoppning att komma igång med spinnande igen har jag gått med i Tinas fiberklubb.
Första leveransen heter Lothlorien och består av Polworth.
Känner mej smart för att jag valde att sticka från halsen och neråt (med en tillfällig uppläggning) och kragen sist i mitt handspunna garn (jag fick faktiskt lite garn över). Har försökt räkna ut hur mycket garn jag hade med hjälp av WPI, men inte lyckats. Har mätt ungefär genom att räkna varv på min härvel men tappat bort lappen…så informationen om garnen är ganska bristfällig. Dessutom är garnet ojämnt så de provlappar jag stickat har haft ganska varierande stickfasthet. Jag har helt enkelt fått justera lite efter arbetets gång, men det är ju lätt när man stickar uppifrån och ner (man får helt enkelt prova då & då).
Man kan också se på det slätstickade att garnet inte är balanserat, ibland står maskorna nästan på tvären. Kan detta vara anledningen till att vissa garner känns mer svårstickade? Något att fundera på.
På den mosstickade ytan syns däremot inga konstigheter (eller har jag bara stickat i en bra bit garn just här?)
MEN jag är så nöjd med resultatet, modellen känns jättebra. (Tror att jag kan tänka mej att sticka en till i maskinspunnet garn.) Dessutom känns det ganska kaxigt när jag kan säga att jag både färgat ullen och spunnit garnet🙂
Då jag hört att det finns få beskrivningar som passar handspunna garner har jag även gjort en beskrivning. Det känns lite modigt då jag vet så lite om mitt eget garn och garnåtgången i meter är osäker, så var inte snål med garnet om du vill sticka en Reidun du också!
Beskrivningen hittar du på Ravelry:
Är åter på svensk mark efter en vecka i New York och ”a breathtaking” (kommer inte på något bra svenskt uttryck efter att ha pratat en blandning av engelska och norska hela vecka) besök på Rhinebeck. Allt är större i USA, så även förkylningarna (klart oönskad souvenir), så medan jag skapar kraft och försöker samla alla intryck (och få kompletterande bilder från mitt resesällskap) får ni hålla till godo med att få veta hur det gått med mina stickprojekt.
Vi har faktiskt stickat en del också…på caféer, på tunnelbanan, i parker, på hotellet och i bussen tor Rhinebeck.
Västen, eller heter det slipover när det inte är några knappar? i egenspunnet garn är nästan klar, det är bara kragen kvar. Är faktiskt oförskämt (amerikanskt?) nöjd över hur vackert garnet skiftar färg och kan bortse från ojämnheten i det.
Kan inte riskera en resa över Atlanten med endast ett stickprojekt i handbagaget.
Har spunnit den handmålade ullen och tvinnat (ganska löst) den tvåtrådig.