Jag har faktiskt spunnit varje dag under Tour de fleece 2023, både herr- och damtouren. Jag trodde nog att jag skulle hinna spinna mer, men får vara ödmjuk för att även detta är en långsam sport (precis som stickningen) och att jag är nybörjare (igen).
Jag beslöt, till slut, att tvinna ihop de båda trådarna från enhörningsfällen (som Maruchi kalla Candy) med varandra utan att blanda in något annat. Resultatet blev detta tvåtrådiga garn i Corridaleull (c:a 430 m/100g). Vad jag skall använda garnet till vet jag inte men det kan nog passa som mönsterfärg i ett ok eller till en sjal.
Nästa batt från Maruchi kallar hon Happy grey (en blandning mellan Shetland och corriedale), supervacker måste jag säga.
När jag spunnit upp hela batten kände jag att 100g av detta garn blir för lite då jag fick lust att sticka en slipover eller liknande av det. Jag letade fram grå ull (troligen gotlandsull) som jag kardat själv någon gång plus några fina färgglada 10-grammare Leicesterull från Sjöhästens ullverkstad (som jag köpte för många år sedan) som jag tänker försöka lägga in samtidigt som jag spinner för att skapa lite färgduttar även i denna tråd.
Den ull jag kardat var inte alls lika lättspunnen som batten jag köpt från Maruchi. Det är mycket skräp och okardat att plocka bort, men jag tror ändå att det kan bli något även om denna ull är lite hårdare. Än är det mycket kvar att spinna till jag spunnit så mycket att jag tror att det kan räcka att tvinna med de båda spolarna jag redan har. Touren är slut, men jag tänker fortsätta spinna, jag har fått nytt spinnsug.
