Maria-vantar

Dessa vantar är en påbörjad teststickning till en bok.
Jag vet att vanten inte kom med i boken, men jag minns inte varför eller varför jag inte stickade klart dem, jag hade faktiskt helt glömt bort dem, det är som synes ett tag sedan jag påbörjade dem. Har ännu inte hittat dokumentationen, men jag tror att jag vet var den finns.  Anledningen till att de heter Maria-vantar är i alla fall att hon som stickade dem först även hon hette Maria, så mycket minns jag. Maria-vantarna får bli par 5 i min Vantsommar 2021

Hur skall jag fortsätta här då?

Tredje vantparet i Vantsommar 2021 är ett par rätstickade muddar. De har sett ut såhär sedan jag stickade dem på Sticksymposiet i Estland 2018 så det börjar verkligen bli dags att ge dem en hand. Jag har bara så svårt att komma på hur jag skall fortsätta, jag vet inte ens vilken/vilka färger jag skall välja (de som finns i mudden har jag nog inte). Har du någon idé?
Det första jag skall göra är i alla fall att byta projektpåse!

Andra paret ut

Det andra paret pågående vantar jag hittade till min vantsommar var ett par tvåändssickade gulvita vantar som varit på stickorna så länge, men jag får bara inte till toppen.
Nu tror jag att jag kan ha en ny idé om det inte är så att jag testat den tidigare utan att jag minns. Vantarna ser smala ut, och det blir dom men det går nog att blocka ut.

Vantsommar 2021

Man behöver verkligen inte vantar just nu, men att sticka vantar på sommaren är inte helt fel, det är ett litet projekt, lätt att ta med och värmer inte i knät.Stickplaneringen verkade vara ett ypperligt sätt för mej att få liv på, och även sticka klart, många av mina tröj- och koftprojekt, så jag tänkte göra samma sak med vantprojekt som blivit liggande. Det visade sej att jag hade en hel bärkasse full, oftast projekt påbörjade på kurs som sedan blivit liggande (men även annat). Jag planerar att gå igenom projektpåse efter projektpåse och sticka minst ett varv eller repa upp (eller kanske lagra till ett annat år). Vi får se vad som händer.
Först ut är ett par vantmuddar som påbörjades på ett sticksymposium i Estland 2018, sommaren 2019 fortsatte jag men upptäckte att garnet inte räcker till vantar. Nu fortsätter jag att öva intarsia stickad runt på estniskt vis med helt andra färger. Långsam och krånglig stickning på riktigt!

Vanten Jar är klar

Ännu ett roligt vantprojekt är färdigstickat.
Kul med det ”hemliga” meddelandet i binär kod,
min text är inspirerad av Mellandagsvantarna, men här fick det plats med en svensk variant.
Jag trodde att mina guldgula prickar skulle bli tydligare men de försvinner lite i mönstret, matchar dock min nya rock väl, för den som vet att de är där.
På handflatan framträder de tydligare och på ett intressant sätt i mönstret.
Gillar också mobilhålet,
lyckades tom lägga in även det högra pekfingret som kännetecken i min mobil, så nu kan jag surfa utan att frysa om resten av handen.  Tackar Stina för att hon delat med sej av sin roliga beskrivning!