September går mot sitt slut och nu måste väl även jag hålla med om att sommaren är slut och avsluta min Vantsommar 2021.
Den resulterade i alla fall i 5 par färdigstickade vantar, så jag kommer inte att behöva frysa om händerna i vinter. Återstår gör 5 projekt, där jag inte ens påbörjat de näverstickade muddarna, inte broderat med anundsjösöm på de valkade vantarna (som jag i alla fall färdigställt) och inte stickat klart 3 par tvåändsstickade vantar (men lite kärlek har de i alla fall fått alla 3). Kommer att fortsätta sticka på vantarna, men jag har påbörjat ytterligare par tvåändsstickade vantar på en kurs så de får nog vila ett tag. Det kan bli vantsommar även nästa år.
Etikett: Vantsommar
Nu vet jag mer
Jag går en fortsättningskurs i tvåändsstickning för Karin Kahnlund.
På första träffen, härom helgen, var ämnet mönster och flerfärgsstickning och då fick jag veta att Moravanten använde man vanligen 2 trådar av bottenfärg på de enfärgade partierna, 2 trådar av bottenfärgen och 1 av mönsterfärgen (som får flottera) i bårderna, handen stickades i vanlig flerfärgsstickning.
Det sista kan jag förstå, för jag får inget riktigt flyt i stickningen när jag stickar handen, det är väl därför jag stickat på annat. Jag fortsätter i alla fall att tvåändssticka även handen på mina Mariavantar, skam den som ger sej.
Vantsommaren fortsätter
Jag fortsätter att sticka på mina vantar även om sommaren börjar lida mot sitt slut.
Prioriterar de blå tvåändsstickade vantarna då den mörkblå färgen och det tunna garnet (som kunde ha varit lite hårdare tvinnat) verkligen bra ljus för att vara nöjsamt att sticka. 
Vantarna växer i alla fall långsamt och jag hittar på nya, intarsiastickade, mönsterformer efter hand.
Mer vantsommar
Även om det börjar kännas lite kyligare nu försöker jag hålla sommaren kvar och fortsätter min Vantsommar lite till. Vantarna med mudd stickad i magiska ränder fick händer med hjärtmönster, samma hjärtmönster som Klövsjövantarna i ullen vi ärvde.
När tummarna skulle stickas nystade jag om det självrandande garnet för att få så passande färg som möjligt på tummarna.
Lite garn blev det ändå över. 
Tummarna matchar riktigt bra tycker jag.
Vantarna blir riktigt färgglada och värmer bara man tittar på dem.
De långa muddarna går att bära både upp- och nedvikta.
Jag bara älskar att de magiska ränderna har olika mönster på båda sidor.
Nu kan jag pricka av det 5:e vantparet på min lista, att färdigställa 5 av de 10 vantparen var nog mer än jag trodde att jag skulle klara och nu känner jag mej ännu mer peppad att fortsätta sticka på de övriga, det tvåändsstickade i alla fall. 
Vantarna har fått namnet Pirjo och det finns en beskrivning i min shop på Ravelry om du blir sugen på att sticka dem, eller på direktlänk här:
G som i garn
Garnet räckte, det blev bara en pyttesnutt av det vinröda garnet kvar.
Och jag är så nöjd med mina vantar. 
Motivet kommer från min logga, det är konstigt nog första gången jag gör ett stickmönster av det. Jag har det även har som specialgjort halsband (det är min fantastiska KM som låtit göra det).
Att tvåändssticka med S-tvinnat garn är annorlunda, men då jag ofta låtit garnet tvinna upp sej är det inte så tydligt i det färdiga resultatet som det kan vara.
Får jag välja tvåändsstickar jag ändå helst i Z-tvinnat garn, och då allra helst från Wålstedts.
Det skall bli spännande att se hur garnet håller, men Gammelserien skall ju vara hålla i sockor så det borde fungera.
Annars gör jag ett nytt par, det är säkert. 
Kanske blir det även en beskrivning, om det finns intresse för vantar med mitt g, men motivet kan ju ses som ett garnnystan också.
Ännu ett färdigt vantpar i min Vantsommar.