Jag tyckte att halskanten till min Vega blev lite vid efter att jag tvättat den.
Så jag tog fram en virknål och virkade en rad smygmaskor på insidan av halskanten. Här gäller det att dra åt lagom mycket, men det är lätt att backa om det blir för löst eller för stramt. Den som är rädd för virknålar borde kunna göra kedjestygn på samma sätt, men det har jag inte testat. 
Såhär blev det efteråt, precis som jag tänkt mej.
När vi kom hem från semestern såg pixelsjalen nästan klar ut,
men det var några trådar kvar att fästa.
Sedan virkade jag små fodral
till tofsarna, tycker att det verkligen blev snyggt.
Sjalen blev verkligen super,
är så glad att den äntligen blev klar. Kan undra varför det dröjt så, började virka på denna för flera år sedan och nu kan jag tänka mej att göra en till, eller något annat virkat kanske, det var verkligen roligt att virka igen.
Och tofsarna, 
jag som inte brukar gilla tofsar….
Eftersom jag hoppades på mycket handarbetstid på semestern tog jag med ett virkprojekt också, det är bra med omväxling både för händerna och kroppen.
Att det dessutom är en gammal goding som jag startade för länge sedan (och som varit med på semester flera gånger tidigare utan att bli färdig) gör det ju inte sämre, det var riktigt roligt att virka C2C igen.
Dessutom skönt med inbyggd filt när timmen blev sen och solen försvunnit bakom tallarna. 
Eftersom det var så roligt lade jag till lite intarsia i slutet, hoppas jag inte gjort något dumt och fastnar i garntrasslet istället för att göra klart pixelsjalen.
Givetvis fortsatte jag att montera det charmiga fåret Dougal.
På med horn,
lite broderi gjorde susen, nu fick han en personlighet, men ack så naken.
Att virka ”ull” var lite trögt och tråkigt och plötsligt blev Dougal the EYF ram bortglömd, halvnaken i sin fina påse.
Upphittad häromdagen. Nu fullullad och fick följa med på promenad för att känna på 
blomsterprakten i omgivningen.
Dougal är supertrevlig,
vi trivs bra ihop,
han är så charmig.
Nu hänger han mest på mitt skrivbord.
I fredags kväll inbjöd Sofia på Garnadiset tillsammans med Isländska Tinna till Workshop i mosaikvirkning.
Mosaikvirkning visade sig vara mycket enklare än man kan tro och jätteroligt.
Perfekt om man gilla grafiska mönster och att jobba med många färger, restgarner och att ”tona”.
Man kan göra mer avancerade mönster också.
En del virkar snabbt,
det gör inte jag.
Det var också Tinna som var initiativtagare till garngraffittin på Hornsgatspuckeln som jag bidrog till i lördags. Läs mer här.
