Caramel blev faktiskt klar, trots allt strul med garn och borttappade ökningar.
Det visade sig att en av mina kompisar hade ett uddanystan av den mörkare blå färgen vilket gjorde att det till slut blev randiga ärmar.
Tyckte att det var svårt att hålla ihop koftan med sjalnål, istället blev det dessa fina norska hakar (inköpta på Ekens garn).
Det har varit trevligt att delta i Garnbollens KAL, många glada tillrop och möjlighet till stöd…skall bli kul att se alla färdiga Carameller.
Caramel verkar vara stickningen som får stickas många gånger. 
Skall ärligt säga att jag över huvud taget inte funderade på hur mycket garn som skulle gå åt jämfört med hur mycket jag hade. Tänkte inte på att det (givetvis) går åt mer garn när hela framstycket går omlott (garnet som köptes för många år sedan köptes till en vanlig kofta), så helt plötsligt tog det blå garnet slut. I butiken fanns inga blå nystan och otålig som jag är gick jag hem med några av den ljusa färgen istället. Färgbadet skiljer så mycket från det gamla att jag ett tag funderade på att välja en helt annan färg men det fanns inte så mycket att välja på inne.
Nu måste jag tänka om vad gäller färgsättningen. Stickar just nu på redan stickad ärm….så nu går det varken framåt eller bakåt oavsett hur mycket jag stickar…snacka om evighetsstickning. Har inte riktigt bestämt hur jag skall göra med ärmarna.
Caramel visade sig vara en resestickning som räckte långt.
Att räkna ökningar och varv på den lyckades jag inte med så väl när jag stickade i goda vänners lag med mycket prat och skratt. Det blev många upprepningar, men det gör ju bara att projektet räcker extra länge.
Har hoppat på Garnbollens KAL för koftan Caramel. Tänker att den kan vara en bra resestickning.
Plockade fram en påse med blå och konstigt grå Lima som jag köpt för många år sedan, tror jag tänkte sticka en ”fritt efter fana-kofta”. Färgerna känns fel på något sätt (kände det egentligen redan på vägen hem från butiken) men att det kanske kan bli bra med lite vitt i….
