Det bidde inte en tummetott

Jag älskar att sticka och tycker att det är så kul att hitta på nya saker att sticka. Att dokumentera och skriva beskrivningar är inte lika roligt, men det uppvägs varje gång jag ser att någon stickat något efter någon av mina beskrivningar.
Extra inspirerad blir jag när någon inspireras av mina modeller och gör något nytt, då pirrar det i kroppen av glädje. Ett stort sådant pirr kände jag när denna bild från Ami, hon har stickat en tröja till sin man inspirerad av vanten Pirra. Så himla roligt, och vilken fin tröja!

#delavantar

Mitt bidrag till #delavantar är vanten Pirra (PrickRand > PriRa > Pirra).
Min tanke var att vanten skulle se lite avancerad ut men ändå vara lätt att sticka och erbjuda rolig stickning.
Mudden är stickad i Magiska ränder (min muddfavorit just nu), en rolig och enkel stickteknik som blir långrandig på ena sidan och tvärrandig på den andra. Tycker att det blir  extra snyggt om mudden stickas så lång att man kan vika upp den så att båda sidorna syns.
När man stickar prickränderna stickar man endast med en färg i taget och slipper att fundera på hur man skall hålla garnet och färgdominans.
Givetvis var jag som medlem i tumkilens vänner bara tvungen att ge vanten en tumkil, jag tycker ju att det både blir snyggare och bekvämare.
Hoppas att även du gillar Pirra som om Postnord gör sitt kommer att ställas ut tillsammans med alla de andra vantarna först i Landskrona och sedan någonstans i Norrbotten. Det verkar inte som om jag får möjlighet att åka och se utställningen, så jag får nöja mej att njuta av den inspirerande vantföjden här.