Ett sockprojekt måste man ju ha med på resan, syltasocka ett hann jag klar med innan jag åkte.
Foten på min andra syltasocka blev stickad på Lanzarote, sparade skaftet till flygresan hem….
Den historia som i Sverige sägs tillhöra syltasockorna (att en gammal dam repade upp sin tröja och stickade dem till ett frysande barn), enligt mina finska källor tillhör tågsockorna…
Ibland kan man bli riktigt besviken.
Att jag stickade mej ett par färgglada sockor kan man inte tro när man ser denna bild. Jag vet att det var ett tag sedan jag stickade sockorna, men jag har knappt använt dem de snabbt blev så tråkiga….
har varit en trogen följeslagare på tunnelbanor, pendeltåg, bussar, flygplan, flygplatser och andra mer både sannolika och osannolika ställen att sticka på.
En sockstickning är en perfekt liten stickning att ha med sig och helt plötsligt är sockorna bara klara:-).
Har gjort skaften extra långa för att kunna hasa ner eller vika dubbelt över kängskaften när vinden viner i vinter (och ändå fick jag 25 gram garn över). Gillar verkligen utseendet på det feltryckta garnet. Såhär skall det se ut egentligen…det är faktiskt också snyggt!
Jag brukar försöka sticka mina sockor parallellt för att slippa SSS (Second Sock Syndrome),
så det är hög tid att påbörja socka nummer två i det läckra, men feltryckta (för mycket svart), tigergarnet jag köpte på Garnbollen för ett tag sedan.
Det är ju inte så många gånger man behövt yllestrumpor denna sommar, men strumpor är lätt att sticka och ta med på sommaren så även min andra Rutan har blivit färdig.
men har man genomskinliga kängor så behöver man ju fina strumpor.
Givetvis skall de matcha paraplyet.
