Maria Gullberg stöttade tålmodigt i konsten att skapa en rund och någorlunda flat botten samt flerfärgsvirkning.
Min påse har växt en bit till, men står nu för risken att få vila då det cerisa garnet är slut (och färgbaden skiljer) samt att jag missat i varvbytena så att antalet maskor förändrats. Måste fundera lite på bästa lösningen, men risken för ett par varvs antivirkning är stor. 
För mig är det viktigt att jag blir nöjd med slutresultatet, betydligt viktigare än tidpunkten för avslutat projekt. Dessutom är det troligt att det blir en påsvirkningskurs i höst också och jag skall ju ha något att göra då också;-)
Kan inte låta bli att fundera på om hon försvann till samma ställe som Gloria försvann till för drygt ett år sedan, (de är ju båda stickade i samma garn). 
Ser ibland att det försvinner ett nystan här och där utan att det betalas för det och blir alltid lika ledsen, men när det försvinner handstickade plagg så känns det mer personligt. Det ligger ju så många timmars arbete bakom. Kan bara hoppas att de blir väl omhändertagna där de är nu. Slutar ändå aldrig att hoppas på att de ändå skall komma tillbaka någon gång… på något sätt…
Nu återstår bara att hitta en bra plats för blockning.
Sjalen blir säkert jättevacker när den är blockad.