Såhär lång räckte nystan nummer 2, garnet är verkligen drygt.
Nu är jag säker på att det 3:e nystanet räcker till att sticka långa ärmar. Stickar vidare medan jag funderar på var och hur jag skall avsluta kroppen på min riktigt rosa tröja.
Såhär lång räckte nystan nummer 2, garnet är verkligen drygt.
Nu är jag säker på att det 3:e nystanet räcker till att sticka långa ärmar. Stickar vidare medan jag funderar på var och hur jag skall avsluta kroppen på min riktigt rosa tröja.
Har tagit tag i ullen som nästan fått mig att sluta spinna 2 gånger, men jag kan inte riktigt låta bli för att resultatet blir vackert.
Ullen kommer från Honer og Eir, jag köpte den sommaren 2023 och färgerna är:
Att karda TVÅ (2) (ljusare grå)
Att karda ÅTTA (8) (brun?)
Att omgiva (mörkare grå?)
2 olika grå och en brun, men jag är osäker på vilken som är vilken. Vet du vilken färg som är vilken?
För att jag skall få en nöjsam spinnupplevelse rensar jag nu ullen noga, lite i taget (för det är ganska pilligt) innan jag spinner. Inser att jag borde gjort detta utomhus i somras, men det blev inte så. Fortsätter i alla fall månaden ut för sedan skall jag spinna från min ulladventskalender från A little sheepish art, det skall bli så spännande.
Det är riktigt roligt att se hur det självrandande garnet beter sig i mina tvåändsstickade vantar.
Stickar, som oftast, vantarna parallellt och har kommit så långt att det är dags att välja vilken tumkil jag skall sticka. Frågan är inte om utan vilken.
Jag har tvåändsstickat vantar i självrandande garn tidigare. Dessa vantar är stickade i ett självrandande S-tvinnat garn från Ullcentrum och ett enfärgat blått Z-tvinnat garn (från Wåhlstedts tror jag). Det självrandande garnet byter färg ganska långsamt vilket gör att vantarna blir ganska olika. Mönstret till vanten har Karin Kahnlund gjort.
Dessa vantar är stickade i ett självrandande S-tvinnat garn från Ullcentrum, 2 trådar av samma färgställning. Det självrandande garnet byter färg ganska långsamt vilket gör att vantarna blir ganska olika. Mönstret till vanten har Anne-Maj Ling gjort.
1:a nystanet av den riktigt rosa mohairen räckte riktigt långt, mycket längre än jag trodde.
Garnet jag har räcker nog både till kropp och ärmar så jag stickar glatt vidare.
Det går Framåt för min julversion av Färgglimtar. Oket är klart och halva kroppen är färdigstickad. Snart måste jag bestämma hur långa ärmarna skall bli.
I kroppen tonar/randar jag flera olika röda garner, då jag tycker att avigsidan blir snyggare när man randar har jag valt att ha den som utsida. När jag gjorde de förkortade varven efter oket gjorde jag dessutom en extra vändning så att jag stickar räta maskor från avigsidan. Jag har egentligen inget emot att sticka aviga maskor, men att enbart sticka avigt känns lite motigt även för mej.