Oj vad tungt det var att sticka knappkanterna på Lulu slipover.
Knappkanterna dubbelstickas på tunna stickor och det är SÅ tungt för händerna. Måhända hade jag kunnat gå upp lite i stickstorlek, samtidigt så tycker jag att kanappkanten ser lagom lång ut och den drar inte ihop arbetet även om den är väldigt stadig. Det är bara att bita ihop och jag stickar några få varv i taget.
Arbetets avigsida – det blir väldigt många trådar att fästa.
Beviset på att jag faktiskt stickat 2 (av 4) och nu försöker se fram emot att sticka dem med knapphål.
Jag gjorde min andra mössan Rand lite kortare än den första då det svarta garnet tog slut. Jag trodde jag hade mer svart rauma lammull men det var nog gammelserien (den saknade etikett), jag avslutade ändå med den fast den är lite grövre (men det syns inte). Stickar man i garner från skåpet så gör man.
Jag gjorde även minskningarna lite tätare vilket gör den lite rundare i toppen, det ser lite rynkigt ut innan blockning men blir fint efteråt.
Lammullen har inte samma fall som Isagers Alpacka 2 som jag stickade den första i, Isagergarnet är också lite mjukare.
Även om jag stickat i grått och svart tycker jag att mössan ser svartvit ut, så användbart oavsett.
Jag känner att detta kommer bli en välanvänd mössa.
Än så länge kräver stockholmsvädret mössa, men jag tror (hoppas) att våren är i antågande, så det gäller att passa på.
Raumas Fivel och tunn mohair passar verkligen perfekt tillsamman. Jag har gjort av med precis 5 nystan Fivel (har inte ens en meter kvar), men då är min nya Rakor lite kortare än den i beskrivningen.
Jag är så nöjd med att jag randat in lite andra färger av mohair, några meter här och några meter där.
Jag har dessutom varvat lite olika ljusa blå mohairsnuttar av olika kvaliteter, bara rester mao.
Slipover är verkligen det bästa övergångsplagget, speciellt i år när våren i Stickholm är kall och grå.
Det är ett antal år sedan jag designade slipovern Vintra.
Jag designade den i garnet Nature som enbart finns i naturfärger och använder min slipover gärna till något färgglatt.
När jag och mina kompisar hängde på syfestivalen i februari hamnade vi i Millas monter där vi njöt av hennes färgsprakade garner. Helt plötsligt hade det inhandlats garn till en mer färgrik variant av Vintra (beskrivningen finns förresten på ravelry). Kompis 1 valde rosa med inslag av rött och orange, en riktig karamell.
Kompis 2 valde grönt med inslag av blått och lila, som norrsken.
Jag valde blått och knallrosa och som synes har kompisarna stickat färdigt medan jag bara har börjat.
Såhär såg mitt garn ut innan jag nystade det.
Mitt projekt drabbades av ”poolning” vilket innebär att min slipover såg ut att få vertikala ränder.
Det syns kanske inte lika bra på bild som i verkligheten.
Nu har jag repat upp och varvar de båda blå nystanen så att färgerna blandas bättre i det stickade materialet.
Har stickat nederdelen på fram- och bakstycke lite längre för att få lite längre slits nertill. Tittar man noga kan man också se att jag ändrat lite i strukturmönstret. Har som alltid lite svårt att sticka precis som det står i beskrivningen.
Här är delarna sammanfogade, nu är det bara att sticka kroppen uppåt men jag får behärska mej och variera med något projekt på tunnare stickor.
Denna randiga halskrage i fiskbensmönster har jag stickat på i så många år, hittar den på bild redan här (10 år sedan!).
Att det tagit lång tid har berott på att projektet legat i ”kurslådan” och bara kommit fram när det varit dags för kurs i att sticka fiskbensmönster.
När jag plockade fram den inför onsdagens kurs insåg jag att den faktiskt var tillräckligt lång och att det var dag att maska av.
Jag har utgått från beskrivningen till Inez och stickat i alpacka från Naturgarn. Garnet är något grövre än det garn som föreslås i beskrivningen till Inez så jag valde en lite större sticka (8 mm) och lade upp lite färre maskor. Tror nog att jag kunde ha stickat som et står i beskrivningen.
Halskragen var perfekt under kappan på skogspromenaden.
Även om halskragen Inez inte fanns med på projektlistan är den ju verkligen ett gammalt projekt så jag tycker att den får fylla den 9:e och sista rutan på min UFOMake2024. Känner mej så stolt även om listan på ofärdiga stickprojekt fortfarande är lång.