Unnade mej en bård på The Twigs till, eller egentligen två, en på varje ärm. Stickar ärmarna parallellt för att komma ihåg vad jag gjort. Det kan ju bli tid mellan gångerna och det kan ju hända att jag inte stickar helt enligt beskrivningen.
Denna bård skall inte vara med på ärmen enligt beskrivningen, men då den är med på kroppen ville jag gärna ha den med i alla fall.
Edit: kom på att detta alls inte var en extrabård, jag delade ju för ärmarna lite tidigare än beskrivningen föreslog.
När Farah är färdigstickad blev jag sugen på ett nytt sjalprojekt, men istället för att starta nytt råkade jag hitta Silvatica som blivit liggande.
Jag har inte kommit många varv sedan sist, men sjalen är i alla fall så stor att den är svår att fotografera på ett bra sätt. Jag har fortfarande originaldiagrammet som utgångspunkt, men då jag gör min Silvatica triangelformad istället för rak får jag hitta på efter hand. Har lite mer än hälften av andra härvan av bottengarnet (pälsull från Östergötlands ullspinneri) kvar och har bestämt att jag stickar så långt det räcker.
Det har varit en ganska krävande och något pillig stickning av sjalen Farah shawl, och det blev några trådar att fästa. Tipset var att fästa efter hand och det var smart.
Det var också bra att ha lite tidspress, annars hade det nog tagit längre tid att färdigställa sjalen, men jag är så nöjd. Det var verkligen värt varje sekund av stickning.
Sjalen är härligt stor och jag tycker att den är så fin.
Jag har stickat i ett något tunnare shetlandsgarn (som kommer från Gunnel Melchers utförsäljning) så det är en härligt lätt sjal, mönstret har jag gjort i vanligt shetlandsgarn.
Det kommer att bli en perfekt övergångssjal.
Jag är verkligen nöjd.
Tack Florence Spurling för att jag fick vara med och teststicka Farah shawl. Beskrivningen släpps om ett par dagar.
Det är ju ändå socktober,
så har tagit fram mina randiga sockor och stickat klart den 1:a. Jag stickar i restgarnerna efter sockan Rut.
Jag vet inte varför dessa ränder ger mej 50-talskänsla.
Kompisen föreslog att jag skulle sticka infodringar till min Alpine bloom istället för att sy dit band.
Jag använde det entrådiga garn som jag tvinnade det handspunna till oket med och gjorde sedan på ungefär samma sätt som på denna Islandskofta. Det blev riktigt bra.
Är verkligen mycket nöjd med min kofta.
Mest nöjd är jag väl med att ha spunnit garnet till ok-mönstret själv och att det funkade så bra. Det känns verkligen speciellt.
Det bruna garnet är Ullcentrums tvåtrådiga garn.
Är säker på att koftan kommer att bli välanvänd.
