Att mitt andra tenntrådsarmband blev lila förvånar väl ingen.
Är fortfarande lika tacksam över att Linda inspirerade mig att komma igång med denna fantastiska hobby, önskar bara att det fanns mer tid….
Inspirerad av regnbågen:-).
Har virkat som en galning i helgen och har äntligen en ärm som jag tror kan passa. Om jag inte räknat fel är detta den 5:e ärmen jag virkat till denna kappa, det är tur att man är envis.
Den är inte så mycket vidare än den gamla men tror att det äntligen skall vara tillräcklig vidd för att jag skall kunna böja armarna när jag använder kappan om den blir klar. Har som grädde på moset upptäckt att garnet inte räcker till krage och slejf, men jag tror inte det skall vara något problem att få tag på mer ljusgrå Ecobomull även om butiken inte har garnet längre.
Det hade nog gått att blocka henne ännu mer uformad, men madrassens bredd fick bli begränsningen.
Formen blir i alla fall mer omfamnande än den vanliga trekanstsformen och den ligger fint på axlarna. 
Jag tycker att det är så roligt att sticka sjalar i de självrandande garnerna för på något sätt verkar färgbytens alltid ”stämma precis. 
Lite pärlor i utten ger extra krydda. 
Att skriva beskrivning tar så mycket mer tid för mej än jag tycker borde vara vettigt, men efter många timmars excelande är den nästan klar:-)
Blommorna 
