Tyckte att muddarna kändes väldigt breda efter upplägget, men det löste sej.
Resåren drar ihop sej när man kommit en bit.
Jag stickar i garnet jag köpte på boksläppet, i färgerna som är inspirerade av stranden i Visby.
Jag har stickat efter mönstret till fingervanten Bellis, men antalet färger och deras inbördes kontrast skiljer från dem i mönstret så det blev lite provstickande innan jag fick till det på ett sätt som jag var nöjd med. Bellis var min pappas favoritblomma (eller snarare den enda han kunde förutom ros och maskros).
Det var så inspirerande att höra hur hon fotograferar, med bildernas hjälp väljer färger och sedan stickar inspirerad av de shetländska mönstren och modellerna.
Det var så kul att få se modellerna från böckerna i verkligheten,
och framförallt bilder och färgkartor. Visst är bilderna i boken bra, men inget går upp mot verkligheten.
Jag blev så inspirerad av den bild av stenstranden i Visby som Carina tagit och den färgkarta hon skapat därav. Det intressanta är, tycker jag, är att när man tittar på bilden och det stickade är det inte lika lätt att se färginspirationen, men det beror säkert på vilka färger som sedan får dominera i stickprojektet.
Med Karins (vi var i hennes lokaler) hjälp plockade jag ihop liknande färger i Jamieson of Shetlands Spindrift och det skall bli så spännande att sticka i dem och se hur det blir. Kolla in namnet på den mörka färgen! Att Carina har stickat i Jamieson & Smiths 2 ply beror på att de har färre färger (ungefär 90 medan Spindrift har över 200) och det var vad som fick plats i väskan när hon åkte runt på Gotland och fotograferade och gjorde färgkartor. De båda garnerna har i princip samma grovlek, de går att kombinera och har lite olika färger även om del är lika.
Jag planerar först och främst att sticka vantar, planen är faktiskt fingervantar. Jag provade Carinas vantar som egentligen inte har tumkil, men de satt mycket bra på handen ändå och det är ju kul att testa nytt.
