FO 2024 – Sida 2 – Marias garn

Perfekta kombinationen

Raumas Fivel och tunn mohair passar verkligen perfekt tillsamman. Jag har gjort av med precis 5 nystan Fivel (har inte ens en meter kvar), men då är min nya Rakor lite kortare än den i beskrivningen.

Jag är så nöjd med att jag randat in lite andra färger av mohair, några meter här och några meter där.

Jag har dessutom varvat lite olika ljusa blå mohairsnuttar av olika kvaliteter, bara rester mao.

Slipover är verkligen det bästa övergångsplagget, speciellt i år när våren i Stickholm är kall och grå.

Beskrivningen till Slipovern Rakor finns i boken ”Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan”.

Långdraget projekt

Denna randiga halskrage i fiskbensmönster har jag stickat på i så många år, hittar den på bild redan här (10 år sedan!).

Att det tagit lång tid har berott på att projektet legat i ”kurslådan” och bara kommit fram när det varit dags för kurs i att sticka fiskbensmönster.

När jag plockade fram den inför onsdagens kurs insåg jag att den faktiskt var tillräckligt lång och att det var dag att maska av.

Jag har utgått från beskrivningen till Inez och stickat i alpacka från Naturgarn. Garnet är något grövre än det garn som föreslås i beskrivningen till Inez så jag valde en lite större sticka (8 mm) och lade upp lite färre maskor. Tror nog att jag kunde ha stickat som et står i beskrivningen.

Halskragen var perfekt under kappan på skogspromenaden.

Även om halskragen Inez inte fanns med på projektlistan är den ju verkligen ett gammalt projekt så jag tycker att den får fylla den 9:e och sista rutan på min UFOMake2024. Känner mej så stolt även om listan på ofärdiga stickprojekt fortfarande är lång.

Jeju

Det känns som om det gick jättefort att sticka Jeju, men det var kanske för att jag stickade det mesta på semestern.

Som vanligt roar jag mej med att fotografera både före och efter tvätt…tycker att det är så kul att studera skillnaden, speciellt mönsterstickningen blir så mycket finare.

Något som kanske inte syns på bilderna är dessa långa ljusa hår som kröp ut och lade sej på ytan efter jag tvättat, och när jag läser på etiketten till garnet, Novitas Tuuli, ser jag att det står mohair, inte kidmohair som det oftast är i dessa tunna mohairgarner, värt att notera.

Egentligen skall man sy ner kragen (på bild 2 & 4 har jag bara vikt ner den), kan inte riktigt bestämma hur jag skall göra och så än så länge hänger alla trådar i halsringningen ofästade.

Min Jeju är långt ifrån så oversize som originalet.

Jag gjorde ärmhålet närmare 5 cm lägre.

Jag har stickat minsta storleken och lade dessutom upp färre maskor till halshålet vilket gör tröjan smalare.

Men jag tycker att den känns lagom oversize på mej och att den fortfarande har originalets proportioner.

Visst är det en fin tröja, jag är verkligen nöjd!

Det var inte lätt att försöka se varm och glad ut i isvindarna när vi fotograferade…

Denna vackra tröja!

Så är hon då äntligen klar, min Endellion. Egentligen var hon färdig före semestern, men nu är hon även fotograferad (och blockad).

Jag valde att göra en avsmalnande ärm istället för en rak (jag minskade var 6:e varv).

Avslutade ärmen på samma sätt som man stickar efter halskanten (så är det inte i beskrivningen).

Och då fick jag självklart göra på motsvarande sätt i nederkanten.

Då stora delar av tröjan är stickad med 3 färger är den härligt varm och passar ypperligt på vårpromenaden.

Som vanligt ser det varmare ut än det är när vårsolen kommer fram.

Det känns som om detta projekt tagit oerhört lång tid att sticka, men med tanke på att jag påtvingades ett uppehåll (pga armbågsfrakturen) och att jag även stickat annat under tiden har det ju inte det (ungefär 3 månader).

Nu kan jag i alla fall njuta min vackra tröja.

Beskrivningen till Endellion finns på ravelry.

Och jag kan fylla i 8:e rutan på min UFOMake2024.

Nu är de 2

Att sticka mönstret på sockorna Field har inte varit riktig TV-stickning, särskilt inte som jag stickat i dubbelt garn. Det gäller att göra kornmaskorna lösa, då går det lättare.

Gillar den lilla ”aura” mohairen gav i skaftet, sockgarnet Zelda känns ganska ”torrt” men det beror säkert på att det innehåller 40% hampa, men det är varken superwashbehandlat eller syntetförstärkt (det är hampan som är förstärkningen och det skall bli spännande att se hur det håller).

Tråden är lite kortare i Zelda (350 m/100g) än i vanligt sockgarn vilket gjorde att jag inte fick mycket rester kvar på 100g, en anledning kan ju vara att kornmönstret säkerligen drar en hel del garn.

Jag tyckte att foten växte lite när jag tvättade upp sockorna, måhända stickar jag lite lösare i garnet.

Är i alla fall mycket nöjd med sockorna, tycker att de blev supervackra.

Trots att kornmönstret var lite pilligt att sticka är jag fortfarande sugen på att sticka Camilla Vads Field sweater (eller om det blir en kofta) som jag snott mönstret från.

Och jag kan fylla i 7:e rutan på min UFOMake2024, REDAN!