Tillfixad rygga

När symaskinen ändå var framme (jag önskar verkligen att jag kunde ordna till en arbetsplats även för symaskinen så att jag kunde ha den framme) för att sy steekarna i Min Hälsingetröja, tog jag tag även fram min Knitters Backpack som fick för korta bärremmar.Varför syr man alltid de sömmar som man sedan kommer att behöva sprätta mest noga och med korta små stygn?
En hel del sprättande och en bit jeanstyg senare,
är bärremmarna en bit längre och ryggan mer användbar.
Passade också på att slå i en tryckknapp, ena delen i ryggan
andra delen i den lilla börsen.     Nu behöver jag inte leta i botten av ryggan…hoppas jag.

Jeans

Hade ett par inte så sköna jeans.
Lämnade övre delen till en fantastisk kompis som sydde denna fina jeanskjol,
hon är så himla duktig att sy.
Jag har länge önskat mej en Knitters Backpack, men har inte råd, speciellt inte nu när alla event och kurser blir inställda, så av jeansbenen har jag sytt mej en egen.
Riktigt roligt och ganska enkelt syprojekt.  Förutom att jag tog fel delar till remmar vilket gjorde att de blev för korta, men jag skall fixa till det…någon gång…
Fodrade med tyg jag färgat på en shiborikurs.
En liten börs att förvara småsaker i blev det av bara farten.      Känner mej jeanskitad för kommande stickträffar! Och som jag längtar!

Lite sytt

I somras köpte jag mej en liten overlookmaskin, nu har jag använt den också.Två par träningstights har sett dagens ljus, det tog mej en helg ungefär. Tygerna inköptes på syfestivalenJag har provat dem också och det känns mycket roligare att träna i egensydda träningskläder, nu funderar jag på hur svårt det är att göra en top.

Reflekterande familjen

Fick en jättefin reflex av en kompis som hon gjort själv av vävda reflexband från Knapplådan i Uppsala.
Beställde genast band och gjorde ett helt gäng.   Nu kan familjen ge sej ut i höstmörkret och syns bättre, även barnbarnet Electra fick en egna reflexer.

Lagningsworkshop nummer två

Jag har varit på ytterligare en lagningsworkshopSecond sunrise, denna gång handlade det om osynliga lagningar.
Jag hade med mej två av mannens maskinstickade tröjor och ett par handstickade sockor. Dumt nog dokumenterade jag inte hålen innan jag lagade.
En av mannens fina merinoullströjor hade fått tre irriterande hål på framsidan, lagningarna blev i stort sett osynliga.Till och med när man tittar nära.
Den andra tröjan hade ett ganska stort hål under ärmen, men efter att jag sytt ihop sömmen visade sig att det inte var så farligt som det såg ut och några maskstygn fixade ihop resten.
Ett par av mina sockor, Filippa, är stickade i ett icke syntetförstärkt garn, och även om de höll en hel vintersäsong gick det till slut hål på ena hälen. Denna lagning blev inte så snygg eftersom jag slarvade en del, men syns inte så mycket då jag hade garn kvar. Sockorna går i alla fall ett varv till.