Julklappsmössor

Det blev inte så många stickade julklappar i år,
men döttrarna fick var sin mössa.
Jag utgick från mönstret Scrappy Marl
och har stickat med en tråd Urth Uneek
och sedan har jag blandat in lite av varje.
Så även om basen är samma är mössorna olika, men man ser släktskapet, precis som på tjejerna.
I båda mössorna har jag randat in lite reflexgarn så att tjejerna syns bättre i mörkret.

Min färdiga Myscocowl

Det är inte så många som stickat färdigt sina myscocowls än, vad jag har sett i alla fall, men det finns ju en hel del annat att göra såhär precis före jul.
Jag har hunnit njuta av min ett tag.
Jag använder den inne över något kortärmat när jag behöver lite extra värme på axlarna,
eller när jag sitter och stickar.
Jag använder den ute,
över min lite för tunna jacka
eller istället för sjal eller halsduk under rocken.
Hoppas att även du som stickat får mycket värme av din Myscocowl.

Nya och varma vantar

Jag kunde, som vanligt, inte låta bli att sticka Järbos Julvante.
Särskilt som det var en mysteriestickning, det lockar ju alltid.
Snabbstickad vante i lite grövre garn med lite annorlunda tumkil.
Jag har stickat i lite olika restgarner, 3 trådig ull både från Filtmakeriet och Kampes (mitt Svenskullgarn från Järbo sparar jag till andra projekt).
Jag hamnade lite fel i stickfastheten så mina vantar är förlängda, delvis efter Majas förlängningsdiagram som även går att hitta i facebookgruppen.
Jag har också gjort mudden lite längre så att jag kan vika upp den om jag vill.
Igår fick vantarna följa med på premiärpromenad
för att bli fotograferade i lite olika närmiljöer.

Mer färg åt folket!

Det här gråa vädret gör mej nästan knäpp…inte en enda solitimme i december än!
Försöker i alla fall sprida lite färg omkring mej med färgglada stickade accessoarer.
Passar perfekt när äntligen min hönsestrikkofta är färdigstickad.
Jag är så nöjd.
Även om färgvalet ibland kändes tveksamt, blev det bra tillsammans.
Det gäller, som alltid när man stickar med mycket färg, att ta ett djupt andetag och sticka vidare när man tvekar gällande färgvalet.
Jag känner mej varm, glad och pippipepp när jag tar på mej min kofta.

Jag är så himla nöjd!

Min Alone Together Sweater är klar, och jag tycker att den blev så bra.
Jag har inte stickat  Lærke Baggers modell, jag har istället utgått från Spadina (men inte stickat som den beskrivningen heller).
Jag har inga knutar (har en lätt allergi mot sådana).
De garner jag använt är 1 tråd svart Drops alpacka classic (det gick åt nästan 500g, så jag har lika mycket kvar), 1 tråd shetlandsull (här har jag tovat ihop olika grå nyanser, mest riktigt mörk grå) och ibland har jag lagt med en tunn mohair i olika färger (de trådändor som kryper fram klipper jag bara av). Allt garnet kommer från skåpet och det mesta har bott där ganska länge.
Jag har varit noga när jag fäst trådändor etc och lyckats ge tröjan två rätsidor,
båda lika fina tycker jag.
För att få ihop resårmönstret med en bra bekvämlighet fick jag göra en kil under ärmarna, tycker det blev bra från båda sidorna (även om bilderna på kilen blev lite sådär, det är svårt med ljuset denna årstid).