Valet är fritt

bara man vet varför man väljer det man väljer och vilka konsekvenser det får. Läs och fundera.

 

 

Texterna kommer från den superfina utställningen HELYLLE eller? som jag såg på Österbybruk igår i samband med Ullmarknaden.

 

6 Responses to Valet är fritt

  1. Charlotte Kaae 18 augusti, 2014 at 16:10 #

    Det giver jo rigtig god mening at man tager stilling til hvorfor eller hvorfor ikke man bruge bestemte garntyper…

  2. Marias garnhändelser 19 augusti, 2014 at 08:55 #

    Precis Charlotte, var och en har rätt att välja vad hon/han vill, bara man vet varför och vad det medför för resultatet:-). De här texterna tyckte jag förklarade så bra på ett lätt och rakt sätt.
    /maria

  3. Liisa 25 augusti, 2014 at 12:09 #

    Jag gillade också utställningen men ville gärna ha ännu mer information. Framförallt är det ju information från garnproducenterna som saknas! Om ett garn är made in Italy så säger det inte mycket om var ullen kommer ifrån, var det är preparerat, färgat och spunnet… Vad jag förstår sker mycket av den ”ovänliga” beredningen av ull i fattiga länder med dåliga möjligheter till att ta vara på miljöfarliga avfall osv. Saknar den debatten.

    • Maria 25 augusti, 2014 at 15:59 #

      Håller med dej Liisa, ursprungsmärkning på garn vore fantastiskt, ekologiska garner finns i en del butiker men inte alla. Jag tror att det är vi konsumenter som måste ställa kraven, i butik. Fråga var garnerna kommer ifrån, vad de innehåller, hur djuren behandlats, hur man odlat och hur man producerat och färgat garnet. fast handen på hjärtat, hur ofta frågar du när du köper ditt garn?

  4. Liisa 27 augusti, 2014 at 17:05 #

    Nej, handen på hjärtat är det inte så ofta. Tyvärr! Jag fick mig ytterligare en tankeställare när jag hörde på podden knit.fm om garntillverkning där man fraktar ull tvärs över klotet för att det inte finns rätt kardmaskiner i närheten… Det här med ekologisk märkning är också intressant, att det är så dyrt så att många som är i princip ekologiska inte har råd att få märket på. Så verkar det vara till exempel för ullcentrums garner (enligt dem själva i alla fall)

  5. Maria 28 augusti, 2014 at 09:41 #

    Visst är det galet med alla ”onödiga” transporter. På Färöarna tvättar man inte ullen själva utan skickar till England för tvätt och så fraktas den tillbaka för spinning.
    Processen att bli EKOcertifierad är vad jag förstår både krånglig och dyr, men samtidigt kan man ju som liten producent vara noga med att berätta vad man gör i den riktningen.
    Om jag förstått rätt låter Ullcentrum spinna sin svenska ull i Estland, men där kanske det görs på ett ekologiskt vis.