Ägnade helgen åt pilflätning. Det var kurs med korgmakare Steen Madsen på Stockholms läns hemslöjd.
Det var många olika moment och under helgen växte korgen fram.
Lyckan när korgen var klar var stor! Ännu ett hantverk att respektera.
Det var en blandad kurs och det var flera deltagare som gjorde helt fantastiska korgar. Har man jobbat hela helgen blir man otroligt glad när locket passar!
Ska man ut och resa bör man ha ett nytt stickprojekt i bagaget även om resan inte blir så lång, så jag var tvungen att starta upp ett nytt projekt.
Det fick bli Vittra av Anna Sjösvärd, jag gillar verkligen hur de aviga varven får skina i denna tröja. Då jag gillar tvåändsstickning har jag stickat de aviga mönstervarven (lettiska flätorna) på detta sätt, med garnet i höger hand. Jag har börjat med en tillfällig uppläggning (som jag ofta gör) då jag inte är säker på hur jag vill göra halskanten. Jag stickar helt i svensk ull, det mörka garnet Norrsken köpte jag på Fårfesten för två år sedan och det ljusa garnet kommer från Lansa gård på Fårö inköpt för många år sedan. Det är kul när garnerna i skåpet matchar ihop sig.
Det jag tycker är allra roligast i tvåändsstickningen är nog att sticka krokmaskmönster i 2 färger, dessa mönster är så magiska.
Vanten Trud har krokmaskmönster på hela handryggen.
Tumkil har Trud givetvis också i form av en livslinjetumkil.
Vill du sticka ett par Trud finns beskrivningen nu på Ravelry.
Använder du koden TRUD (glöm inte att trycka apply) när du checkar ut får du 20 % rabatt på beskrivningen månaden ut (tom 28/2).
Jag har, efter mycket funderande bestämt att kanterna får bli råa, dvs inga stickade kanter på Fleur Sweater.
Jag har ”fyllt i” halshålet och gjort det betydligt mindre, såhär såg det ut innan.
Men, jag har inte fäst trådarna än, ifall jag ångrar mej. Jag har provat, den går fortfarande över huvudet, men jag måste nog virka ärmar och virka ihop innan jag vet på riktigt om det blir bra eller inte.
Detta är verkligen ett evighetsprojekt. Jag har inte räknat hur många rutor jag virkat och vågar framför allt inte räkna hur många jag har kvar att virka.
De båda axelklaffarna på Amulet cardigan har fått ett sammanhang.
Jag valde att göra om de förkortade varven då det inte blev snyggt när jag snällt stickade enligt beskrivningen. Jag repade upp (tyvärr utan att fotografera innan) och gjorde dem tvärt om mot vad det står i beskrivningen, dvs så att varven blir längre och längre istället för kortare och kortare. Det syns kanske inte om man inte vet vad man letar efter, kanske just för att jag valde att göra som jag gjorde.
