Värsta födelsedagspresenten

Värsta födelsedagspresenten trodde jag att det var när jag chockad öppnade brevet, men det var lyckligtvis ett ”varuprov”. ”Garnet” är vidarebefordrat till stickvännen J’s dotter som nog tar hand om det på ett mycket bättre sätt än undertecknad.
Bästa stickpåsen. Jag följde anmaningen på påsen och fyllde den med garn istället…vad det blir av det kommer att visa sig. Man blir lite darrig av för mycket choklad, därav oskärpan.

Maskinstickningen är inte död

Maskinstickningen är inte död även om jag plockat undan maskinen ett tag. Bakstycket till kappan är klart och ser ganska OK ut (fick sticka de sista varven för hand).
Har även delar av två framstycken där jag måste bestämma om jag skall:
  • Repa upp helt eller delar.
  • Brodera i på några ställen.
  • Försöka få tillbaka stycket i maskinen och försöka hitta tillbaka i mönstret vilket inte verkar helt lätt eller sticka resten för hand.
  • Sedan finns det en hel del tappade maskor att fästa upp.

Fortsättning följer…

Hur fel kan det bli?

När man stickar på maskin är det mycket att hålla reda på och svårt att se om det blir som man tänkt då man endast ser arbetets baksida.
Pga för lång tid mellan provlappsstickning och dåliga (inga) anteckningar har jag lyckats sticka mönstret tvärt om (jämför med provlappen)…ser iofs ganska OK ut, men INTE som jag tänkt mig. Gör om, gör rätt!

Efter 8 försök har jag inte en maska i maskinen (har gjort ett stort antal ”alternativa” försök som inte ens är värda att beskriva) och ett halvt bakstycke stickat tvärt om, men skam den som ger sig.