Även om vi hört att mönstret till Revontuli-huivi skall finnas på engelska fortsätter dottern och jag vår KAL efter den finska beskrivningen, kanske kikar vi när vi är klara för att se om vi tolkat utförandet på samma sätt. Vi håller jämna maskor och skall börja på varv 60.
Som ni ser fick jag en bra avslutning på dagen och det skall mer till för att dämpa min sticklust. Tack för alla fina och värmande ord!
Vilka härliga mor- och dottersjalar ni gör! Man blir glad i hela kroppen när man ser dem.
Hoppas att chocken efter inbrottet har lagt sig. Tråkigt att det finns sån desperation.
Hej Maria! Åh fy fabian vilket folk det finns som inte kan låta bli att förstöra! Hoppas försäkringen täcker kostnaderna och att det inte blir några probs med ny dörr/nytt lås.
Just den där sjalen har jag funderat på att ge mig på oxå.. hittade den igår på Ravelry = nya näthemmet! 😉 Den är inte svår va? (Sjalen alltså, inte språket… DET är ju svårt!)
Hälsn/Sofia i Norrköping
Usch och fy vad trist med inbrott, man undrar ju varför?? Hoppas allt det praktiska löser sig enklast möjligt, brukar ju bli en del papper o så 🙁
Finfint iaf att du med bibehållen energi och glädje fortsätter i garnets underbara värld.
Längta tills jag kan kanske göra lika med mina två tjejer, men det lär nog dröja. Gillar de fina färgerna.
Hoppas att allt har ordnat sig efter inbrottet. Man kan inte förtå varför man gör sådana saker. Förstör för andra.
Tuffingar!
Stående ovationer för den här enorma uppvisningen av mod! 😀
Ketutar, en finska 😉