Nyavmaskad såg min blå sjal inte mycket ut för världen,
blockningen gjorde susen, som vanligt,
Jag har stickat i lite olika entrådiga garner som fanns i skåpet, de blå c:a 600 m/100g (mest Kampes 1-trådiga) det vita kommer från Solkusten (som inte finns mer) och är lite grövre.
Beskrivningen till själva sjalen kommer från min sjal Halvan som finns i min bok ”Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan”,
kanten med blommiga ränder kommer från sjalen Tussilago.
Är riktigt nöjd med kombinationen.
Både mina händer och mitt huvud kräver omväxling i stickningen, då är det bra att ha projekt i stickkorgen som bara ligger och väntar.
Plockade fram den blå sjalen och började sticka en kant med blommiga ränder, kan knappt sluta (detta är verkligen en riktig favoritteknik). Det är samma kant som jag stickat på sjalen Tussilago (som jag fortfarande saknar men bara inte lyckas sticka en ny fast jag har garn liggande) men mycket bredare. Det vita garnet börjar ta slut så jag stickar till det verkligen gör det.
Den påbörjades som ett semesterprojekt förra sommaren och har kommit fram lite då och då när jag behövt något enkelt att ta med som socialstickning. Nu är i alla fall kroppen till sjalen klar och det är dags för kant.
Kroppen är stickad på samma sätt som kroppen till sjalen Halvan vilket gör att det kommer bli lätt att plocka upp maskor utmed kanterna för att sticka kant. Jag har dock en annan plan för kanten än för den kant som Halvan har.
Garnet jag stickat med är en räddad ”rufsig” härva 1-trådig ull från Kampes som en kund returnerade när jag hade butiken så garnet har väntat länge på att bli något. Jag gissar att jag tappat något litet nystan (det blev många) på vägen så inte riktigt 100 g väger sjalens kropp.
För säkerhets skull startade jag ett sjalprojekt att ha med i bagaget också.
Som synes kom jag inte så långt, sjalstarten blev mest liggande i väskan och otroligt skrynklig. Den får nog hänga med som socialstickningsprojekt framöver om jag inte har något annat lättstickat projekt att ta med (sådana projekt är ”bra att ha”).
5 projekt var med andra ord ett för mycket just på denna resa, men jag gillar att variera projekt (och det gillar mina händer också) så hellre ett för mycket än ett för lite.
