Har stickat färdigt Collonade.
Mönstret har en ganska häftig struktur när sjalen är oblockad, 
men formen kommer fram först vid blockning. 
För ett tag sedan påbörjade jag ett tröstprojekt. När jag kommit en bit trodde jag att jag i min förvirring missuppfattat beskrivningen då sjalen inte såg ut som förväntat så jag repade raskt upp och det jag stickat och gjorde om. Till min förvirrade förvåning såg sjalen likadan ut igen…och när jag tittade närmare på bilderna (det enkla spetsmönstret är utskrivet som text och tyvärr inte diagram) såg jag att jag gjort helt rätt och att det var min minnesbild/förväntning av utseendet som var fel.
Det var bara att repa upp igen (skam den som ger sig) och rita om mönster MED diagram och nu ser det ut som jag vill. 
Skillnaden är kanske inte så tydlig, men det är hur ökningarna beter sig vid de stickmarkörer som sitter på 1/4 dels sjal. Förut gick ränderna utmed dessa, men nu strålar de ut precis som mitt på sjalen. Den observante ser också att jag inte gjort något slätstickat parti som det är i originalet, men det är bara för att jag stickar i tunnare garn (och med tunnare stickor) och då tycker jag att det blir snyggare såhär.Tack för alla rara kommentarer, det värmer i eländet.
Det verkar som om det är någon som specialiserat sig på att göra inbrott i småbutiker i området. Vad jag vet fick 4! butiker i kvarteret påhälsning bara denna natt. Det är helt otroligt. Det verkar vara svårt för polisen att få upp spår och jag tror att enda sättet är att boven, för allt tyder på att det varit samma person vid de 4 tillfällen jag fått påhälsning de senaste veckorna, tas på bar gärning. Det konstiga är att ingen i området har hört av sig till polisen. Det verkar ju lite konstigt att ingen hört eller sett något när det krossas rutor i parti och minut.
Efter att jag röjt upp i butiken verkar det inte vara så mycket som är stulet eller förstört, mest småsaker. Värst är att jag blivit av med min dator med bokföring, mail, adresser, foton, beskrivningar, allt! (och som alltid när sånt här händer är det lite länge sedan backup gjordes – att man aldrig lär sig) och kameran, så det blir väl lite si och så med bloggandet ett tag framöver. Konstigast är att Åkes fadderson Lillåke är borta.
Har läst i Yarn Harlots bok (Things I learned from knitting) att startitis är bra för det mesta (eller så ger mina begränsande språkkunskaper tolkningen) så som tröst startatde jag en enkel sjal igår kväll i ett vackert garn (eldigt orange/ceris) som jag fått i present av en rar stickvän.
