Fingervantar – Sida 3

Fingervantsblockare

Alla fingrar är på plats, en aning pilligt men inte alls krångligt. Det tog mej faktiskt endast 1 vecka att utan press göra klart alla fingrarna. Det kan nog bli fler fingervantar. Tackar för all pepp jag fått.

Hittade inga fingervantsblockare att införskaffa på snabbt och lätt sätt, däremot denna tutorial av Åsa Tricosa, så jag plockade fram en gammal repig och numer sällan använd skärbräda.

Det gick hyggligt bra att klippa i skärbrädan, men det var inte helt lätt att klippa rakt och jag blev lite trött i handen. Jag använde mina vantblockare som utgångspunkt, men skall erkänna att jag inte var speciellt noga. Jag gjorde inga mallar, jag klippte bara remsor av olika bredd. Handen är ungefär lika bred som vantblockaren, tummen som vantblockarens tumme, sedan blev det 6 något smalare fingrar och 2 ännu smalare.

Det blev ett gäng fingrar och två händer, rundade av alla hörn och smalade av för muddarna helt på fri hand.

Det var lättare att pilla in de lösa fingrarna först och sedan själva handen i de fuktiga vantarna. Jag gjorde inte på långa vägar av med allt garn jag köpte, har ungefär ungefär 80% kvar, så det räcker gott och väl till en mössa.

Det är faktiskt annorlunda

Av någon anledning känns det faktiskt annorlunda att sticka fingrar jämfört med att sticka tummar, det är inte alls lika motigt.

Tror att det beror på att sticka fingrar är som ett delprojekt i projektet, när man ska sticka tummar är man ju redan klar och så skall man sticka tummar dessutom.

Det är nog inte pilligheten som skrämmer mej, och det går ju ganska snabbt att göra ett finger.

Jag stickar ett finger då och ett finger då. Nu är det inte många fingrar kvar på mina fingervantar och jag inser att jag inte har någon fingervantsblockare, är det någon som har ett tips?

Fingrar

Jag bestämde mej för att sticka ikapp på fingervante nummer två, kanske för att skjuta på fingerstickandet lite till.

Tycker att det känns bra att sticka fingrarna parallellt, då är möjligheten att de blir lika större. Med all den pepp jag får på instagram känns det inte så jobbigt att sticka fingrar (än så länge i alla fall), men det är ju några kvar.

Medan flowet var positivt gjorde jag tummarna…så att de inte blir kvar till sist.

Norrskensstickning

Längre än såhär kunde jag inte hålla mej, nu har jag lagt upp till ett par fingervantar ur Carina Olsson bok i garnet med det fantastiska namnet mirrydancers.

Tyckte att muddarna kändes väldigt breda efter upplägget, men det löste sej.

Resåren drar ihop sej när man kommit en bit.

Jag stickar i garnet jag köpte på boksläppet, i färgerna som är inspirerade av stranden i Visby.

Jag har stickat efter mönstret till fingervanten Bellis, men antalet färger och deras inbördes kontrast skiljer från dem i mönstret så det blev lite provstickande innan jag fick till det på ett sätt som jag var nöjd med. Bellis var min pappas favoritblomma (eller snarare den enda han kunde förutom ros och maskros).

Inspirerande boksläpp

Igår var jag på ett inspirerande boksläpp. Det var Carina Olsson som berättade om sin bok om Fair-Isle stickning.

Det var så inspirerande att höra hur hon fotograferar, med bildernas hjälp väljer färger och sedan stickar inspirerad av de shetländska mönstren och modellerna.

Det var så kul att få se modellerna från böckerna i verkligheten,

och framförallt bilder och färgkartor. Visst är bilderna i boken bra, men inget går upp mot verkligheten.

Jag blev så inspirerad av den bild av stenstranden i Visby som Carina tagit och den färgkarta hon skapat därav. Det intressanta är, tycker jag, är att när man tittar på bilden och det stickade är det inte lika lätt att se färginspirationen, men det beror säkert på vilka färger som sedan får dominera i stickprojektet.

Med Karins (vi var i hennes lokaler) hjälp plockade jag ihop liknande färger i Jamieson of Shetlands Spindrift och det skall bli så spännande att sticka i dem och se hur det blir. Kolla in namnet på den mörka färgen!
Att Carina har stickat i Jamieson & Smiths 2 ply beror på att de har färre färger (ungefär 90 medan Spindrift har över 200) och det var vad som fick plats i väskan när hon åkte runt på Gotland och fotograferade och gjorde färgkartor. De båda garnerna har i princip samma grovlek, de går att kombinera och har lite olika färger även om del är lika.

Jag planerar först och främst att sticka vantar, planen är faktiskt fingervantar. Jag provade Carinas vantar som egentligen inte har tumkil, men de satt mycket bra på handen ändå och det är ju kul att testa nytt.