Fårbandet är färdigvävt! Jag känner mej så stolt. Att brickväva är riktigt roligt och sätter man sej ner går det ganska raskt framåt. 
Men jag känner att jag har gjort ett band utan att riktigt förstå vad jag gjort. Jag vill veta mer, så jag bestämde mej för att gå en kurs. Spångmurs distanskurs startade igår, distanskurs passar ju bra nu när man ändå skall hålla sej från andra människor även om jag hellre skulle gå en kurs live.
Första momentet var att varpa, så jag allokerade köksbordet.
Det fanns två band att välja mellan, men jag kände att jag behövde öva på att varpa så jag varpade till båda. Nu väntar jag otåligt på nästa kursmoment.
Etikett: FO 2020
Färdigifyllt
När jag pillat bort de sista varven på #striksammenhverforsigsjal blev det riktigt bra.
Sjalen är fortfarande långsmal, svår att få med i bild,
men nu i alla fall lite fylligare än en halsduk.
Är nöjd med färgvalet, på något sätt likt min Vertices, men helt annorlunda toner på färgerna.
Sjalen matchade väl de blommande körsbärsträden vi såg på vår promenad genom söder.
Ibland måste man ha lite kul (inget konstverk blev skadat vid fotograferingen), 
även som tant.
Ett par julklappssockor till
Jag ville inte att det andra paret sockor i julklappsgarnet skulle likna det första, så det gällde att hitta på ett annat enkelt mönster.
De blev verkligen annorlunda, det ljusgrå garnet räckte dock inte hela vägen så jag blev tvungen att komplettera.
Tycker verkligen att det är kul att samma garn kan ge så olika sockor. 
Även denna gång har jag haft sockan Eva som basmönster.
Så nöjd
Då har jag äntligen min Röda randen, tycker att den är så vacker.
Äntligen förresten, ser att det faktiskt gått ganska fort, jag började ju i slutet av januari, klicka på etiketten Röda randen och rulla neråt så kan du se min resa och hur jag valt att sticka.
Jag har stickat min Röda randen i shetlandsull efter beskrivningen i boken Bohus stickning på nytt, The Revival, så färgerna stämmer inte exakt, jag har valt mina egna färger. Jag har också fixat till modellen så att storleken skall passa mej. 
Nu funderar jag över vilken som skall bli min sjätte bohuströja.
Julen varar ända till påsken
I december, varje år, brukar jag tänka att det inte vore fel att sticka en jultröja.
Varje år faller det på att jag startar för sent.
Nu började jag redan i februari, efter att jag stickat VW-tröjorna.
Att sticka på maskin skiljer sig mycket från handsstickningen och jag lär mej nya saker hela tiden.
Denna gång har jag stickat ärmarna uppifrån (plockade upp maskor från kroppen) och i resår, kommer ganska bra överens med resårbädden just nu så det gäller att passa på.
Avmaskningen visade sej däremot vara en utmaning som gick bättre andra gången än första.
Mest besvärligt är att man inte ser hur det verkligen bli förrän efter tvätt…så tröjan kanske är lite längre än jag tänkt mej och ärmen lite kortare, men jag är nöjd ändå. Speciellt nöjd är jag med de sluttande axlarna formade med ganska många förkortade varv. Den halvhöga kragen stickad i ett med fram/bakstycke blev också bra. Mönstret är jag supernöjd med.
Tyvärr har jag ett återkommande stickfel som jag inte lyckas åtgärda (har bytt nålar, dammsugit och hängt extra tyngder) men det får vara min stickmaskins ”handstil”.