Tröjan Vardag var, precis som jag tänkt. perfekt sommarsemesterstickning.
Bara uppläggningen var gjord (den krävde lite fokus) var det inget som krånglade.
Det var skönt med mycket dagsljus till det mörka garnet.
Jag tycker dock att det är betydligt lättare att sticka halvpatent fram och tillbaka än runt, har lätt att komma i otakt när jag stickar halvpatent runt (helpatent är lättare), men på halvgrova stickor rasslade det på ganska bra ändå.
Stickade båda ärmarna parallellt för att kunna prova längden och avmaskade faktiskt med sydd avmaskning överallt. Jag är inte så förtjust i den sydda avmaskningen, tycker att den är lit ostadig, men här passar den verkligen utseendemässigt och varianten med 2 varv dubbelstickning innan man syr blir lite stadigare. 
Tröjan var klar redan på semestern, men den behövde tvättas ur innan användning,
det blir väldigt stor skillnad på garnet (Järbo svenskull) före och efter tvätt.
Jag är jättenöjd med min tröja, den kommer att bli en riktig favorit.
En riktig vardagströja, precis som namnet säger. 
Älskar den ljussvarta färgen och funderar på att göra en kofta i liknande modell.
Etikett: FO 2021
Blockning gjorde susen
En tvätt, lätt valkning och blockning gjorde verkligen susen.
De gulvita tvåändsstickade vantarna sitter som smäck.
Jag är verkligen supernöjd,
både med att vantarna äntligen blev klara och med hur de ser ut.
Kanske hade några detaljer kunnat göras bättre, men vilka är det bara jag som vet.
Jag bara älskar dessa randiga tumkilar som finns på många av mina tvåändsstickade vantar. 
Vanten hade blivit snygg bara med den fiskbensmönstrade mudden och randig hand.
Nu kan jag stryka ännu ett vantpar från listan i min Vantsommar.
Ännu ett färdigt vantpar
Det var ju inte så mycket kvar på de estniska vantarna med rätstickad mudd.
Tummar går ju faktiskt ganska fort att sticka, kanske börjar jag bli tillvand.
Är nöjd med hur jag fick till mönstret på tumkilen, det är alltid en utmaning med tumkilar i mönsterstickning.
Att jag sparade felstickningen i mönstret gör att jag alltid kommer att minnas en fin stickkväll.
Ännu ett projekt att stryka på listan i min Vantsommar.
Dags för avrapportering
Semestern är slut och det känns som om sommaren sjunger på sista versen. Jag har (som vanligt) stickat en hel del i sommar, bland annat på vantarna i min Vantsommar. De fick följa med på semestern och några har kommit längre än andra.
De estniska vantarna med intarisiastjärnor var det ju inte så mycket kvar på,
”bara” tummar
och att fästa trådar.
Gillar att avigsidan blev riktigt prydlig.
Sedan blev de fotograferad mot vackra lavklädda stenar i Bohuslän.
Det gäller att passa på att fotografera när man är i en ny vacker miljö.
Då vanten är ganska tunn kommer den att bli en perfekt övergångsvante i början av vintern. 
Tror att de kommer att passa utmärkt till min rock i Harris tweed.
Och jag kan stryka det första projekt på listan.
Svartstickade sockor
När jag köpte det fina ryaullsgarnet av Anita fick jag även med ett litet smakprov av Driftwood.
Se så fint, det står till och med namnet på dem som varit med och bidragit med fiber till garnet.
För att det fina garnet inte bara skulle bli liggande fick det avsluta mina sockor.
Eftersom sockorna är resårstickade från tå till skaft (utom under foten) ser de väldigt tarmiga ut före tvätt och användning.
Men de sitter som en smäck.
Är så nöjd över att jag stickade 2×2 resår hela hällappen (med lyfta maskor) det blev så snyggt.
Det måste jag göra på ett ljusare par sockor någon gång, så att det syns bättre.
Annars har jag som vanligt utgått från sockan Eva, det är så tryggt eftersom det alltid blir bra.
Skall bli spännande att använda sockorna i höst för att se hur garnet håller. 
Att fotografera sockor i Gnestatrappan är en fröjd.