För att få randningen att stämma gjorde jag dem i rapport smalare, så de blev ganska tighta.
Man kan använda dem utochin också.
När jag läste om Stickigt’s fina virkade vantar kom jag att tänka på min stackars Flodpärlemudd. Jag har också problem med virkfastheten och har ingen aning om hur jag skall åtgärda detta. Antagligen heter medicinen som vanligt öva, men jag hoppas givetvis på att någom känner till en genväg. Flodpärlemudden hamnade i ”skuggan” när jag upptäckte hennes avsmalnande form…
Det är väl bara att repa upp och börja om…någon gång…..när andan och virksuget faller på.
Ikväll skall vi på studentmottagning och Dödergöksmuddarna är klara att ges bort. 
Pionen är min vårdblomma, storleken visar tydligt att gröna fingrar har jag i alla fall inte, men färgen är vacker. Man kan inte vara bäst på allt.
