Helg i Halmstad

Tillbringade helgen hos en kompis i Halmstad, av någon anledning fastnade inte hon på bild, dock raringen taxen Max.

Vi besökte givetvis vävmässan där det fanns många fina utställningar och en hel del man kunde köpa.

Jag köpte garn från Yarns & Barns (både Ullrika i ett kit till sockor med intressant häl och Swen till en tröja), lördagsgodis från Aurinkokehrä (som förhoppningsvis skall passa ihop med garn jag tidigare köpt där), en liten bandgrind i neonfärgad plexi gjord efter en gammal förlaga och ett stort nystan lin som skall vävas in i en matta…när jag får tid över.

Vi vandrade stan runt och tittade på konst både ute och inne.

Avslutande med ett besök på Halmstads konstmuseum som plockat fram lite textilier från samlingarna, men det fanns även annat njutbart att titta på.

Jag bara älskar toagolvet av handgjord klinker, denna gång valde jag handikapptoaletten och fick en rejäl dos.

Resan till Peru

Jag har varit på en helt fantastisk resa till Peru. Mycket inspiration och många intryck har jag med mej hem och det kommer att ta lång tid att sortera både dem och bilder, här kommer ett litet sammandrag:
Vi började i Lima, en stad som inte riktigt fångade mitt hjärta även om taken i San Franciskokyrkan var vackra, lika så klostret (där man inte fick fotografera).
På ett museum såg vi både Paracastextilier och detta textilfragment med nästan 400 trådar per tum!
Höjdpunkten på resan var givetvis att besöka Machu Piccu, något jag drömt om sedan jag läste om Inka när jag var barn. Förvånas över vilket intryck de gjort trots att deras tid vid makten enbart blev 90 år innan spanjorerna kom.
I Cusco besökte vi det fantastiska Maximo Laura-museet, jag saknar ord…vilka färger och mönster! Tänk att som levande person vara ett av UNESCOs livsarv.
Vi var på Taquile, ön i Titicaca där männen stickar, att den unga stickaren är ogift syns på att halva mössan är vit.
Kvinnorna väver och spinner.
Jag tog givetvis chansen att prova att sticka, inte helt lätt då tekniken att ha garnet om nacken och sticka med avigsidan mot sej är ovan, stickorna supertunna (och har en krok i ena ändan, vilket säkert underlättar när man är van vid det) och stickfastheten ungefär 80 maskor/10 centimeter (eller mer). Jag kände mej som en nybörjare.Kvinnorna tyckte mitt stickande var konstigt, både teknik och att jag som kvinna stickar.
Vi besökte hantverkskollektiv där kvinnorna spinner, växtfärgar och väver för sin inkomst.
Vi besökte den magiskt vackra Colcadalen där vi förutom utsikten
tittade på Kondorer, bättre bilder finns på käre makens blogg.
Även om vävningen verkar vara den största textiltraditionen i Peru fanns det en del historiskt stickat i de samlingar vi besökte,
jag fastnade helt för tekniken med muscher i avvikande färg som i modern (och syntetisk) tappning kunde se ut såhär.
Utmed vägen såg vi alpackor,
Vikunjor
och försäljning av textilier i varierande material och kvalitet.
I Arequipa besökte vi ett gigantiskt spinneri där fotografering endast var tillåten i ullsorteringen, det var givetvis alpackaull som sorterades.
Souvenirer hade jag givetvis med hem, garn som skall bli klänningstyg, böcker, band, färdigstickade mössor, växtfärgat garn…och massor av härliga minnen.

 

Yttre Hebriderna – garnigt

Vi gjorde en hel del garnrelaterat också.
Vi besökte spinneriet Uist wool där man spinner så lokal ull som möjligt.
där vi träffade svenska Madeleine
och handlade garn så att vi blev helt utmattade. Vad jag handlade kan man se här.
Vi besökte Meg på Birlinn Yarn, blev lite sugen på att hyra hennes stuga någon gång (veckan innan vi besökte Meg hade Kate Davies retreatat där, det bådar ju gott).
Vi shoppade garn
spunnet av ullen från Megs hebridiska får,
och fikade på Megs hembakade scones.
Hög av sitt garn!!!!
Vi besökte Sally på Bernera
och välkomnades av hennes angoragetter.
När det blev tid över försökte Helené
och Johanne lära oss mer om den lokala stickningen
som visade sig endast handlade om Eriskay jerseys, så de kryddade med en hel del flerfärgsstickning också..
På WWKIPD gjorde vi succé på färjan mellan Harris och Uist.

Stickläger och souvenirgarn

Har återigen haft möjligheten att besöka sticklägret i Pörkenäs som arrangeras av Mikaela.
Detta var det 20:e! lägret hon arrangerade och till den äran hade Jojo designat superfina vantar!
Denna gång korades även snabbaste stickaren i Pörkenäs. (och det blev givetvis inte jag).
Pörkenäs ligger fortfarande lika vackert vid havet (som denna gång var rejält fruset).
Solnedgångarna är magiska, på lördagen sade de flesta…ja, ja lika vackert idag och stickade vidare.
Min familj undrar inte längre vad man gör på ett stickläger (man stickar förstås).
Lite vidareutveckling i form av kurs kan det också bli, denna gång var det jag som höll kurs i att sticka OKtröja uppifrån och ner,  mycket räknande och mätande gav fokuserade elever
Ofta inspirerar man varandra att starta nya projekt.Lite garn shopping kan det bli,
det är som att bo i en garnaffär där man kan lägga undan garn och fundera, välja om och bara njuta i flera dygn (härvorna till höger är mina).
Jag handlade bara souvenirer, dvs bara finska garner; Lamullsgarn från Vänö (från Marikas egna får!), Finnullsgarn spunnet på Koskö mill och lite finskt kamgarn.