Kunde inte låta bli

Igår gick startskottet för Stephen Wests årliga MysterieKAL. Jag tvekade i det längsta, men kunde som vanligt inte låta bli. Man kan väl säga att jag föll för grupptrycket och att det brukar vara så himla kul. Detta blir faktiskt den 6:e av hans mysteriesjalar jag stickar, alla är samlade under samma etikett, Westknits Mystery Shawl så det är bara att scrolla neråt för att se vilka jag gjort tidigare och om du tycker att de blev bra.
På gårdagens Makeri 14 knitnight var vi 6 som började tillsammans, det kommer att gå att följa oss (och säkert fler) på instagram #mkal2022makeri14 och det finns en grupp på facebook där alla som hänger på mysteriet kan vara med.

Jag må säga att starten är annorlunda.

Jag stickar i ett tunt tweedgarn (bla Geilsk tweed men även andra fabrikat som jag inte minns vilka de är) från lagret. Är inte säker på att detta är det bästa garnvalet, vi får se hur det funkar. Det skall egentligen vara tre färger, den 1:a är ju lätt (beige) sedan får jag se om jag kan jobba med resten av färgerna på ett bra sätt eller om jag måste komplettera.

Ullen vi ärvde 9

Detta paket från Ullen vi ärvde kom för ett tag sedan, innehållet handlade om ull från Dala pälsfår.

En ljuvlig härva glansigt och fint vitt garn och en beskrivning till fina stickade halvvantar, men jag upptäckte att garnet är Z-tvinnat så det blir nog tvåändsstickning istället. Härvan är ganska lite så det räcker nog inte till vantar, tyvärr.

Har faktiskt börjat sticka i det vackra garnet av värmlandsull, paketet kom för över ett år sedan och förra sommaren provade jag den underbart mjuka och lätta sjalen när jag besökte Tant Kofta. Nystade i all hast när jag skulle åka tåg och någon beskrivning kom inte med, startade en rätstickad sjal efter eget huvud istället, hålraderna inspireras av Lottas sjal.

Läckert grafisk

Jag gillar verkligen de grafiska linjerna på Elsas törkläde, är verkligen nöjd (och ja, det upplockade maskantalet funkade).

Jag fick totalt 100 g garn över (Loch lomond från BC garn), ungefär lika mycket av varje färg, funderar på vad jag skall göra med det. Kanske mössa, eller vantar, men vilken/vilka? Tipsa gärna!

Låter man sej fotograferas med gullig hund spelar det ingen roll hur man ser ut själv.

Som ett bylte

Det gick snabbt att sticka klart resten av Elsas törkläde.

Sedan var det ”bara” att plocka upp maskor till I-cordkanten. Den tidigare så supertydliga beskrivningen var, för mej i all allafall, inte längre lika supertydlig. Jag har i alla fall plockat upp maskor runt om hela sjalen (det skulle man av någon anledning inte göra). Hade önskat en antydan om ungefär hur många maskor man skulle plocka upp, men det hittade jag inte. Jag har, om någon undrar, plockat upp ungefär 375 maskor längs överkanten och ungefär 190 maskor utmed vardera sidan, dvs totalt 755 maskor, om detta blir bra eller inte får framtiden utvisa.

Semesterstickning 2

Elsas törkläde var verkligen en perfekt resestickning.

Elsa vid avfärd.

Massor av räta maskor men ändå lite att hålla koll på.

Elsa när vi kom hem.

Den har stickats på flyg, bussturer och andra tillfällen då händerna har fått arbeta självständigt. Den är nästan klar, bara lite till och så en rejäl I-cord-kant. Garnet jag stickar i är mjukt och härligt, Loch Lomond inköpt på Yarn & Garn i Västerås.