Eftersom jag hoppades på mycket handarbetstid på semestern tog jag med ett virkprojekt också, det är bra med omväxling både för händerna och kroppen.
Att det dessutom är en gammal goding som jag startade för länge sedan (och som varit med på semester flera gånger tidigare utan att bli färdig) gör det ju inte sämre, det var riktigt roligt att virka C2C igen.
Dessutom skönt med inbyggd filt när timmen blev sen och solen försvunnit bakom tallarna. 
Eftersom det var så roligt lade jag till lite intarsia i slutet, hoppas jag inte gjort något dumt och fastnar i garntrasslet istället för att göra klart pixelsjalen.
Etikett: Sjalar
Färdigifyllt
När jag pillat bort de sista varven på #striksammenhverforsigsjal blev det riktigt bra.
Sjalen är fortfarande långsmal, svår att få med i bild,
men nu i alla fall lite fylligare än en halsduk.
Är nöjd med färgvalet, på något sätt likt min Vertices, men helt annorlunda toner på färgerna.
Sjalen matchade väl de blommande körsbärsträden vi såg på vår promenad genom söder.
Ibland måste man ha lite kul (inget konstverk blev skadat vid fotograferingen), 
även som tant.
Hålmönster stickat från avigsidan
Jag stickar mest stora trekantssjalar i ull, men ibland behöver man något annat.
När jag stickade Elin ville jag ha något mjukt och lätt att lägga om halsen, lite som ett smycke men ändå värmande och skyddande från drag (jag har en lite känslig nacke).
Sticktekniker som jag är har jag alltid funderat över varför hålmönster vanligen stickas på varven från rätsidan. Som många andra stickar jag räta maskor lite snabbare än de aviga så på Elin valde jag att göra hålmönstret på de aviga varven vilket gör att varven från rätsidan är just räta. Om det går fortare att sticka Elin bara för att mönstret är gjort så det vet jag inte, men det är kul att göra på ett annorlunda sätt. 
Vill du testa att sticka hålmönster från avigsidan hittar du Elin på Ravelry:
Fylleriövning
Kände att #striksammenhverforsigsjal behövde något mer än bara en kant.
Beslöt att ”fylla i” med förkortade varv och blommiga ränder. Första försöket blev inte bra då jag plockade upp för många maskor. 
Andra försöket blev bättre även om jag gjorde lite för många förkortade varv i mitten.
Sjalen Noor
För massor av år sedan fick jag en supervacker härva Tussah tweed i present av min ena dotter.
En 50-gramshärva räcker inte så långt i sig själv och jag ville verkligen att det vackra garnet skulle få skina, så det blev en kant på en sjal där själva sjalen är enkel.
Meningen var att sjalen skulle vara med i ett sammanhang som inte blev av, så den blev liggandes och bortglömd. Nu har jag tagit fram sjalen med den vackra kanten och gjort klart beskrivningen. Det finns säkert fler än jag som har en sådan där supervacker härva liggandes och som kan behöva bli något.
Själva spetskanten på Noor är lite klurig att sticka då det är mönster på både de räta och aviga varven, samtidigt är varven korta så efter ett par rapporter blir det enklare.
Själva sjalen är desto lättare att sticka, bara räta och aviga varv, jag har gjort lite ränder (då garnet inte räckte) men man kan göra den helt enfärgad.
Min Noor är stor, men det är lätt att justera storleken. 
Beskrivningen till Noor finns på Ravelry: