Go Go Dynamo del 1

Jag kunde inte låta bli i år heller, jag är med i Westknits MKAL för jag vet inte vilken gång i ordningen.

Årets sjal heter Go Go Dynamo och det behövs garn i 2 färger. Min begränsning fick vara att ”shoppa” i skåpet. Hittade en del vitspräckligt garn i olika färger och 2 svarta härvor som jag reservagefärgade på en Shiborikurs (de båda härvorna har prickar i olika färger).

Man började med att sticka 3 apelsinskivor (mina har olika ”vitt” garn).

Som sedan sammanfogades till ett långt band som är över 1,5 meter.

Del 1 avslutades med en rad bubblor utmed hela bandet, här kunde jag inte hålla mej till 2 färger, så jag lade till lite #neondare. Hoppas det funkar till nästa ledtråd, som kommer idag. Just nu är den roligaste fasen när det inte går att gissa hur sjalen blir, har jag stickat överkanten, nederkanten eller något som hamnar mitt i?

1 + 1 = 1

Nyavmaskad såg min blå sjal inte mycket ut för världen,

blockningen gjorde susen, som vanligt,

Jag har stickat i lite olika entrådiga garner som fanns i skåpet, de blå c:a 600 m/100g (mest Kampes 1-trådiga) det vita kommer från Solkusten (som inte finns mer) och är lite grövre.

Beskrivningen till själva sjalen kommer från min sjal Halvan som finns i min bok ”Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan”,

kanten med blommiga ränder kommer från sjalen Tussilago.

Är riktigt nöjd med kombinationen.

Restgarnssjal

Kunde bara inte låta garnet Swen (det blev ju nästan 150 g över efter Enkelheten) ligga så jag påbörjade en sjal.

Det blir en långsmal assymetrisk trekantssjal (i liknande spetsmönster som Fina franska sjalen men i en annan modell) och den var en perfekt resestickning (liten och lätt) när vi flög till Frankrike för att hälsa på syster förra helgen. Projektet funkar bra som socialstickning så den kommer nog ta ett tag.

Omväxling

Både mina händer och mitt huvud kräver omväxling i stickningen, då är det bra att ha projekt i stickkorgen som bara ligger och väntar.

Plockade fram den blå sjalen och började sticka en kant med blommiga ränder, kan knappt sluta (detta är verkligen en riktig favoritteknik). Det är samma kant som jag stickat på sjalen Tussilago (som jag fortfarande saknar men bara inte lyckas sticka en ny fast jag har garn liggande) men mycket bredare. Det vita garnet börjar ta slut så jag stickar till det verkligen gör det.

Dags för kant

Den påbörjades som ett semesterprojekt förra sommaren och har kommit fram lite då och då när jag behövt något enkelt att ta med som socialstickning. Nu är i alla fall kroppen till sjalen klar och det är dags för kant.

Kroppen är stickad på samma sätt som kroppen till sjalen Halvan vilket gör att det kommer bli lätt att plocka upp maskor utmed kanterna för att sticka kant. Jag har dock en annan plan för kanten än för den kant som Halvan har.

Garnet jag stickat med är en räddad ”rufsig” härva 1-trådig ull från Kampes som en kund returnerade när jag hade butiken så garnet har väntat länge på att bli något. Jag gissar att jag tappat något litet nystan (det blev många) på vägen så inte riktigt 100 g väger sjalens kropp.