Att spetsstickning är beroendeframkallande är väl ingen nyhet. När man väl är fast i ”träsket” så hittar man bara nya intressanta projekt och antalet påbörjade sjalar bara växer, men roligt är det.
Igår stickades det spets i butiken. Helene berättade lugnt och metodiskt hur lätt det faktiskt är att följa de diagram som spetsstickningen ofta bygger på. 
Då eleverna var nybörjare var det björklöv som gällde och det är spännande att se hur olika de ter sig i olika garn. 
Jag passade på att sticka lite på min Aeolian. Har gjort 6 repetitioner på Yucca-mönstret (som är identiskt med de löv som övriga stickade under kvällen) och funderar på om jag skall sticka 2 repetitioner till eller börja med Agavemönstret. I denna stickning har jag inte bråttom utan njuter för fullt av vackert sjalmönster (det är främst kanten jag ser fram emot) och underbart garn.
Sjalen fick inte riktigt plats på min madrass men med hjälp av mina ”blockningswirear” kunde den hänga utanför och bli jämnt utspänd ändå.
Sjalen kommer att bli skön att bära svala svenska sommarkvällar. Garnåtgången blev ganska precis 3hg.
Garnet är silkecashmere och mönstret är 
Tänker mig en häftigare variant än den som är i beskrivningen, gärna en med ananasmönster. Tur att man har lite böcker och tidningar att inspireras av.