Sjalen med uddar ville bara inte bli färdig, vet inte varför. Nu är den istället upprepad, och med det menar jag inte att den är stickad ännu en gång;-).
Det skall bli en Burma rings. Beskrivningen har legat och väntat på mig sedan i början av 2005 då den fanns att ladda ner på nätet, nu kan man hitta den i boken ”Best of Interweave knits”.
Jag har vänt på det hela och stickar uppifrån för att se om min idé med högre krage och självrandande garn funkar. Tycker att det är så spännande att se hur ränderna artar sig att jag har svårt att lägga stickningen ifrån mej. 
När man stickar randigt runt är det svårt att få snygga färgövergångar, men med tekniken för Jogless stripes händer det grejer! Kolla vad snyggt det blir!
Halsduken är på väg över stora havet i väster till pojkvännen som också valt färgerna (mörkbrunt & turkos).
Har stickat den på stickor 7 mm istället för 5½ mm som banderollen föreskriver och var lite orolig för att den skulle kännas sladdrig, men inte. Koftan känns lätt och bra. Kanten som rullade sig trots två räta varv ligger nu slätt och fint efter tvätt.
Snygg knapp blev pricken över i.
Denna sjal var betydligt mer lättblockad än 
Här är skillnaden inte LIKA stor före och efter blockning, men jag tycker absolut att det klart är värt ”besväret”.
Sjalen är några rapporter större än beskrivningen, jag stickade så långt ett nystan Kureyon sock räckte och använde stickor 5mm (KnitPicks förstås).
Detta är min färdigstickade 
och såhär ser den ut när den blockas. man kan se en ”viss” skillnad, eller hur?
Denna sjal var betydligt mer tidsödande att blocka då varje luftmaskbåge krävde en knappnål för att det skulle bli riktigt snyggt och varje knappnål flyttas ju både 2 och tre gånger… Genvägen med ”blockningsvire” blev inte lika snyggt (tycker jag).