Tips – Sida 2 – Marias garn

Äntligen kan jag använda den

I somras teststickade jag den fina tröjan Soe som Anna Strandberg designat.

Soe kommer att vara med i det kommande numret av Laine.

Jag är så förtjust i den vackra flätan som verkligen får plats att lysa i den övrigt så avskalade designen.

Ser jag lite matt ut på bilderna beror det att vi fotograferade någon av de där varma dagarna i slutet av Augusti, då kändes inte Soe som det rätta plagget, men nu känns det perfekt att ha en tröja som bara väntar på att få användas.

Jag har stickat i ett garn som jag köpte på Lansa gård där vi tillbringade en riktigt varm sommarvecka för ett antal år sedan. Ullen kommer från fåren som vandrade runt på klapperstenarna kring fiskestugan vi hyrde, jag minns fortfarande hur det lät. Det finns så många fina minnen i garnet och det är så kul att det resulterade i en så fin tröja.

Jag fick dock lite ”panik” när tröjan var klar och jag tittade på halskantens fläta, sådär skall ju inte den fina flätan börja (ja tröjan är stickad uppifrån).

Jag hade hört att man kan ”sy till” en felaktig fläta så att det ser rätt ut,

nu vet jag att det går och att det blir hyggligt osynligt.

Garnkalenderdags

Förra året gjorde jag mej en egen garnkalender och stickade mej ett par tights.

Jag blev så nöjd, både med sättet att använda mina restgarner och tightsen så jag har bestämt mej för att göra samma sak i år och har nystat smånystan under sommaren.

I år blir det en mer färggrann version av förra årets gråa tights.

Jag återanvänder samma muminlakitskalender som förra året. Nu är det bara att vänta till 1:a december, med mitt minne blir varje dag en överraskning :-).

Fingervantsblockare

Alla fingrar är på plats, en aning pilligt men inte alls krångligt. Det tog mej faktiskt endast 1 vecka att utan press göra klart alla fingrarna. Det kan nog bli fler fingervantar. Tackar för all pepp jag fått.

Hittade inga fingervantsblockare att införskaffa på snabbt och lätt sätt, däremot denna tutorial av Åsa Tricosa, så jag plockade fram en gammal repig och numer sällan använd skärbräda.

Det gick hyggligt bra att klippa i skärbrädan, men det var inte helt lätt att klippa rakt och jag blev lite trött i handen. Jag använde mina vantblockare som utgångspunkt, men skall erkänna att jag inte var speciellt noga. Jag gjorde inga mallar, jag klippte bara remsor av olika bredd. Handen är ungefär lika bred som vantblockaren, tummen som vantblockarens tumme, sedan blev det 6 något smalare fingrar och 2 ännu smalare.

Det blev ett gäng fingrar och två händer, rundade av alla hörn och smalade av för muddarna helt på fri hand.

Det var lättare att pilla in de lösa fingrarna först och sedan själva handen i de fuktiga vantarna. Jag gjorde inte på långa vägar av med allt garn jag köpte, har ungefär ungefär 80% kvar, så det räcker gott och väl till en mössa.

Min egen garnkalender

Jag har länge funderat på att sticka ett par värmande tights, har en kompis som stickat flera par och de verkar så mysiga att ha på promenaden. För ganska länge sedan kläckte jag idén att detta kunde vara en bra kalenderstickningsprojekt (vet inte riktigt hur det gick till).
I somras samlade jag i alla fall ihop restgarner som skulle kunna passa i en passlig mängd.
Sedan har jag nystat och nystat och nystat.
I helgen delade jag upp nystanen i 24 högar med minst 2 nystan i varje (tightsen stickas i dubbelt garn).
Sedan stoppade jag in nystanen i muminkalendern jag fick av mina barn för ett antal år sedan och inte kunde kasta. Lakritsinnehållet är sedan länge uppätet. Nu är jag redo för december. Det troliga är att kalendern räcker långt efter jul, jag får bara öppna en ny lucka när garnet från förra luckan är uppstickat (åtminstone ena tråden)

Mellantvätt

Om man av någon anledning helt plötsligt blir orolig för att en färg skall blöda över på de andra kan det vara bra att tvätta upp projektet innan det är klart (om man inte varit klok nog att tvätta provlappen förstås, för då vet man ju redan).
Jag trädde över alla maskor på några scoubidou snören och lade det i en tvättpåse och körde alltihop i tvättmaskinen på ullprogrammet, precis så som jag planerar att tvätta min Badger and bloom när den är färdig.
När alltihop torkat stickade jag en bit till (med ett nytt nystan) och det ser ut som om färgerna hållit sej på sin plats. Så skönt! och skönt att veta redan nu, istället för att oroa sej resten av projektet.
Dags för enfärgad slätstickning. Inte min paradgren, men det kompenseras av att oket var riktigt roligt att sticka …och det kommer ju mera flerfärgsstickning.