Etikett: Vantar

Stickresan, helg 4

Sista helgen på stickresan 2 tillbringade vi i Småland och Blekinge. Det blev uppenbart hur nära Estland det är med sockor jag sett i Estland och som enligt den stora estniska stickboken om sockor faktiskt kommer härifrån.

Jag har stickat provet i Pernilla, Karin det i Rauma lammull.

Jag har stickat en hel del estniska fiskfjäll/fusknäverstickning och roositud så det kändes inte så lockande. De där sockorna vet jag är ett mästerprov som säkert kräver en månads semester på en öde ö (tillsammans med stora sockboken), så jag fastnade för ribben i lille Svens lilla vante, det var roligt att klura ut hur den är stickad. Kanske blir det ett par vantar, kanske blir det bara ett prov.

Jag fortsatte även, något splittrat, att sticka på sådant jag påbörjat tidigare helger.

Även de ullfyllda vantarna från Värmland är med i leken även om jag har lite funderingar över prickarnas placering på tumkilen/tummen (insåg att jag kanske måste planera lite).
Även om stickresan 2 redan är slut finns det mycket inspiration kvar till fler vantar och kanske andra projekt.

Pilligt och prickigt

Att sticka på stickor 1,5 mm är garanterat både pilligt och långsamt.

På semestern tog jag med fingervantarna jag påbörjade på stickresans 2:a helg, tänkte att det skulle vara lättare att sticka med bättre ljus.

Fick dit ett lillfinger,

ett ringfinger,

och även en tumme. Här inser jag att garnet troligen inte kommer att räcka. Garnet (Áhkko) inhandlades på ett sticksymposium för massor av år sedan och jag misstänker att det är omöjligt att få tag på mer av samma färg. Sådant kan hända när man stickar av garn från skåpet.

Mer rosa tvåändsstickning

När jag håller kurser i tvåändsstickning tycker jag att det är bra att ha något enkelt projekt att sticka på, både att ”värma upp” på och att visa handlag, minskningar och annat på.

I höst startade jag inte upp något nytt, istället har jag stickat vidare på de rosa tvåändsstickade vantarna Vi3, och de är nu nästan färdigstickade.

Stickresan, helg 3

Denna helg tillbringades i Värmland. Karin hade bland annat tittat i Carina Olssons vantsamling (läs och lyssna mer hos Nördic knitting). Det fanns många olika vantar att inspireras av, Värmland är verkligen inte bara nålbundna och blombroderade dalbyvantar eller näverstickade vantar.

Jag blev så förtjust i ”kottvantarna” (beskrivning finns i boken Marias vantar, som inte alls bara handlar om näverstickning) som är en typ av ”bilvantar”, vantar av denna sort såldes i massor på hemslöjden i Värmland på 40/50-talet. Stickerskorna hämtade innan sommaren en säck med garn och avlevererade till vantsäsongen 100 par fingervantar var (om jag inte fattade fel).

Blev även inspirerad av de ullfyllda vantarna som liknar vattenbärarvantar, här är dock inte prickarna stickade, man lindar istället garnet om maskan.

De ullfyllda vantarna stickar jag i Warledagarn med prickar i Drops Eskimo som jag hittade i skåpet, kottvantarns stickar jag i Rauma lamull.
Ytterligare 2 påbörjade vantprojekt i stickkorgen 🙂