Jag har så länge funderat på vilken hand de estniska rätstickade vantmuddarna vill ha. Jag fick många superbra tips både på facebook och på instagram, men beslutet blev inte lättare för det.
Jag tog fram ett gäng estniska stickböcker, har samlat på mej en hel del.
Jag hittade faktiskt vanten som mudden kommer ifrån. Om jag inte minns fel har man bara hittat en vante med en mudd konstruerad på detta sätt (men jag kan minnas fel). Intarsiamönstret kändes dock inte helt rätt, just nu däremot valde jag färgerna här.
Jag valde istället ett fint rutmönster (är ju så svag för dessa små mönster) från någon annan vante. Mönstret är riktigt roligt att sticka och blir så läckert. Hittade dessutom en mycket passande stickpåse istället för den tråkiga plastpåsen.
Stickar, som oftast vantarna parallellt, då slipper jag anteckna men vantarna blir lika ändå (funkar inte alltid).
Tog med mej en vante på stickträff, trodde att mönstret stickade sej själv, men det blev en helt ny variant på ett ställe.
Utmanade mej själv i att INTE repa upp, vilket jag så ofta gör. Felet får vara kvar som ett minne av en trevlig stickkväll med fina vänner.
Felet ligger dessutom inne i ena handen.
Etikett: Vantsommar 2021
Vantstickning pågår
Givetvis stickar jag på mina Vantsommarvantar , annars blir det ju ingen vantsommar. Varje dag får någon eller några vantar lite kärlek och jag försöker att variera mej.
De Estniska intarisiavantarna blev så mycket lättare att sticka på när jag bestämt mej för att byta färg och till vilken. Roligt att öva på att sticka intarsia runt, börjar få kläm på tekniken, men det gäller att ligga varvet före och planera. 
Insidan på vanten blir helt enfärgad, mest för att det skall framgå att det verkligen är intarsia. Dessutom blir det några stjärnor färre att sticka.
Hade sparat lite mörkt garn till vanttoppen så att färgbytet skulle kännas mer planerat och lyckades klämma in en liten stjärna där också.
Sist ut
Det sista projektet som får vara med i Vantsommar 2021 är ett tvåändsstickningsprov stickat i Rauma gammelserien som är ett s-tvinnat garn. Jag påbörjade det när jag skulle hålla tvåändsstickningskurs hos Limmo bara för att se hur det funkar att tvåändssticka i garnet.
Jag vet inte om jag skall sticka vidare, för jag har ingen riktig inspiration, men tar med projektet för jag kanske får någon idé bara av att ta fram och titta på den lilla starten. Jag har ett gäng oöppnade vantkit till liggande, men de får vila till en annan gång, med 10 projekt på listan känns det som om något kanske kan bli klart och några komma lite längre än när jag tog fram dem. Fortsättning följer.
Ett kit till
Ännu ett opåbörjat kit i samlingarna som kommer från Johanna och inköptes på en syfestival, det känns väldigt länge sedan, men jag tror faktiskt att det var den senaste i Stickholm.
Det skall egentligen bli näverstickade muddar i fina färger, men min plan är att det skall bli vantar, skaffade faktiskt garn till handen på samma festival så även detta kit passar i min Vantsommar 2021.
Inte ens påbörjade
2005 designade Katarina Brieditis ett par fina fingervantar (och lite annat) med inspiration av Anundsjöbroderier. Jag köpte inget kit då, först 2015 köpte jag mitt kit av en kompis, sedan dessa har det legat helt orört.
Detta är verkligen ett projekt som behöver få lite kärlek, så det får vara med i min Vantsommar 2021 även om det inte ens är påbörjat. Kitet är helt orört (har inte ens öppnat det) och komplett med garn, ull och pärlor. Med ligger även 100 g extra svart garn (det blå som ingår i kitet är oroande nog endast 50 g gissar jag) som jag inte vet hur det kommit dit, kanske tänkte jag göra vantarna svarta istället (inte helt omöjligt). Är inte helt hundra på att det blir fingervantar, jag gillar ju tumvantar bäst, det tål att fundera på. Jag tror i alla fall att vantarna (i blått, så jag får hoppas att det är tillräckligt med garn) skulle passa ypperligt till min Dude-coat.