Jag är så stolt

Jag har faktiskt broderat färdigt Anundsjövantarna med applikationer, taggkant och allt (men utan pärlor).

Det har tagit sin tid, stygnen blev inte som i originalets, men jag är så nöjd.

Jag är faktiskt sugen på att göra ett par till, men då fingervantar och utan applikationer.

Men först har jag många andra obroderade broderier, först och främst de upphittade Rosenvantarna från Skagafjörður. Hittade en beskrivning på ett annat par här, de är dock broderade i korsstygn, vi fick lära oss att brodera twistsöm på kursen jag gick.

Jag har stickat på många av vantarna och gjort klart en del av vantarna på min långa lista och än så länge är sommaren allt ifrån slut, eller hur?

Pilligt broderi

Jag är verkligen ingen brodös, även om jag så gärna skulle vilja. Självklart borde jag öva mer, men för att kunna brodera behöver jag ha lugn både i sinne och omkring mej, samtidigt.

Kvar från förra årets vantsommar har jag festfingervantarna (som inte blev fingervantar utan tumvantar) som blev färdigstickade men obroderade. Började med att markera upp så att broderiet i alla fall skulle hamna på ungefär samma ställe på båda vantarna.

Sedan har jag försökt skapa lugn och broderat en liten stund nästan varje dag jag varit hemma (har tagit med ett broderi även när vi varit på resande fot, men det har inte blivit mycket broderat då) och jag har faktiskt broderat klart vantarna, det som återstår nu är att applicera stjärnorna (ännu svårare än att brodera) och att fästa taggkanten nertill. Jag har inte broderat helt enligt förlagan och jag hoppade pärlorna, det blev franska knutar istället.

Dags att brodera

Det går ganska snabbt att sticka ett par enfärgade släta vantar.
Även om man lägger till tumkil som jag givetvis gjort.
Och det blir inga festfingervantar, det blir festtumvantar istället, även om det inte låter lika fint, men jag använder helst tumvantar och det är ju roligt om vantarna verkligen blir använda.
Jag stickade faktiskt tummarna direkt, kändes riktigt bra…är detta mitt nya jag? Att sticka tummarna direkt?
Sedan var det dags för såpa och valkning,
så att materialet blir lite tätare (varmare) och bättre att brodera på.     Nu återstår det svåraste, att brodera. Mina vantar är lite mindre än förlagan, så det blir till att improvisera lite.

Inte ens påbörjade

2005 designade Katarina Brieditis ett par fina fingervantar (och lite annat) med inspiration av Anundsjöbroderier. Jag köpte inget kit då, först 2015 köpte jag mitt kit av en kompis, sedan dessa har det legat helt orört.
Detta är verkligen ett projekt som behöver få lite kärlek, så det får vara med i min Vantsommar 2021 även om det inte ens är påbörjat. Kitet är helt orört (har inte ens öppnat det) och komplett med garn, ull och pärlor. Med ligger även 100 g extra svart garn (det blå som ingår i kitet är oroande nog endast 50 g gissar jag) som jag inte vet hur det kommit dit, kanske tänkte jag göra vantarna svarta istället (inte helt omöjligt). Är inte helt hundra på att det blir fingervantar, jag gillar ju tumvantar bäst, det tål att fundera på. Jag tror i alla fall att vantarna (i blått, så jag får hoppas att det är tillräckligt med garn) skulle passa ypperligt till min Dude-coat.