Blockning gjorde susen

En tvätt, lätt valkning och blockning gjorde verkligen susen.
De gulvita tvåändsstickade vantarna sitter som smäck.
Jag är verkligen supernöjd,
både med att vantarna äntligen blev klara och med hur de ser ut.
Kanske hade några detaljer kunnat göras bättre, men vilka är det bara jag som vet.
Jag bara älskar dessa randiga tumkilar som finns på många av mina tvåändsstickade vantar.      Vanten hade blivit snygg bara med den fiskbensmönstrade mudden och randig hand.
Nu kan jag stryka ännu ett vantpar från listan i min Vantsommar.

Kan det bli långsammare och krångligare?

Tvåändsstickning och intarsia på tunna stickor (2 mm) går inte snabbt, men vem har bråttom?
Kom dessutom på att det gäller att sticka på de mörkblå tvåändsstickade vantarna medan det är bra med dagsljus, annars blir de nog liggande till nästa sommar. Det mörkblå tunna garnet (som är mörkare i verkligheten än på bild) kräver gott med ljus då det är så nästansvart och gärna delar sig lite ibland. Stickar vantarna parallellt, en mönsterrapport i taget, eftersom jag hittar på efter hand.

 

Ännu ett färdigt vantpar

Det var ju inte så mycket kvar på de estniska vantarna med rätstickad mudd.
Tummar går ju faktiskt ganska fort att sticka, kanske börjar jag bli tillvand.
Är nöjd med hur jag fick till mönstret på tumkilen, det är alltid en utmaning med tumkilar i mönsterstickning.
Att jag sparade felstickningen i mönstret gör att jag alltid kommer att minnas en fin stickkväll.
Ännu ett projekt att stryka på listan i min Vantsommar.

Dags för avrapportering

Semestern är slut och det känns som om sommaren sjunger på sista versen. Jag har (som vanligt) stickat en hel del i sommar, bland annat på vantarna i min Vantsommar. De fick följa med på semestern och några har kommit längre än andra.
De estniska vantarna med intarisiastjärnor var det ju inte så mycket kvar på,
”bara” tummar
och att fästa trådar.
Gillar att avigsidan blev riktigt prydlig.
Sedan blev de fotograferad mot vackra lavklädda stenar i Bohuslän.
Det gäller att passa på att fotografera när man är i en ny vacker miljö.
Då vanten är ganska tunn kommer den att bli en perfekt övergångsvante i början av vintern.         Tror att de kommer att passa utmärkt till min rock i Harris tweed.
Och jag kan stryka det första projekt på listan.

Här trodde jag inte att det skulle bli någon fortsättning

Jag trodde verkligen att de tvåändsstickade vantarna i Gammelserien skulle få vila. Visserligen funkar det att tvåändssticka i det S-tvinnade garnet (jag ser till att låta garnet tvinna upp sej med jämna mellanrum), men hur materialet verkligen blir ser man ju först efter tvätt (och användning).
MEN plötsligt dök det upp en idé så jag lade kvickt upp till vante två.
Jag kunde bara inte sluta sticka,  förrän jag kom till tummarna och det bara var 4 gram vinrött garn kvar. Tar en paus och stickar på ett annat vantpar i min Vantsommar medan jag funderar på om garnet kommer att räcka och vad jag gör om garnet inte räcker.