Vantsommar – Sida 3 – Marias garn

Vantsommar, på riktigt

Visst har jag stickat lite på mina vantar under sommaren, det blir några varv här och där.

De tvåändsstickade rosalila vantarna med krokmaskmönster på handryggen har faktiskt fått tummar

Blivit lättvalkade och blockade,

och är faktiskt helt färdigstickade.

Är så nöjd med att göra livslinjetummar i tvåändsstickning, det funkar verkligen bra.

Detta är mitt första färdigstickade vantprojekt i vantsommar 2024.

Vantarna läggs i högen tvåändsstickade vantar som saknar beskrivning med planen att de skall få det under hösten.

Vantsommar 2024

Nu är det väl sommar på riktigt, hög tid att planera årets Vantsommar.

Även i år hittade jag (utan att anstränga mej) 15 vantprojekt som får extra kärlek i sommar. Ungefär hälften av projekten är redan påbörjade (några sedan numer mycket gammalt) några har jag sedan länge plockat ihop garn till och några är nya bubblare.
Länkar till tidigare Vantsomrar:
Vantsommar 2021
Vantsommar 2022
Vantsommar 2023

Sommar igen

Vi har fått sommar igen (nästan i alla fall) och jag har lagat ännu ett par av dotterns trasiga vantar.

Båda tummarna på de vävstickade vantarna var trasiga, så jag klippte helt sonika av dem.

Stickade några extra varv för att förlänga tummen och hade lika mycket problem att få till en snygg vanttopp som förra gången men är nöjd i alla fall. Vantarna håller förhoppningsvis en säsong till.

Hälften av projekten på listan är avprickade och jag börjar fundera på om inte vantsommaren är slut för i år, men jag slutar inte sticka vantar för det.

Lappa och laga

Att laga är inte min starkaste sida, men när dottern kommer med vantar jag stickat som är så välanvända att de fått hål både här och där ställer jag givetvis upp.

Har kommit på varför hon ofta får hål på tummen, hon tar hand om vantar jag stickat till mej och hon har lite större händer (och det betyder verkligen inte att hon har stora händer). Istället för att försöka laga klippte jag bort tumtopparna och stickade nya, man får göra så gott man kan.

Jag har inte kvar några rester av garnet jag stickade i, det är inte konstigt för det var ett tag sedan (vantarna finns i Karin Kahnlunds bok), så man ser en klar färgskillnad, men jag hoppas att vantarna håller till fler hundpromenader.

Ett par färre vantar med hål på fel ställen och ännu ett projekt att pricka av på listan i min Vantsommar.

Extra allt

Det var lite segt att sticka resten av det öglestickade brämet (mest för att jag trodde att det redan var färdigstickat), jag är så imponerad av dem som orkar sticka Laerke Baggers öglejacka.