När man varpat är det dags att trä upp varpen i brickorna.
Jag började med att göra egna brickor (inga halvmessyrer här inte), testade att göra dem lite mindre än brukligt (mina händer är så små), hoppas att det skall funka bra. Det svåraste var att göra hål i brickorna, min håltång visade sej vara lite slö och den nya jag köpte för många år sedan funkade ännu sämre. Testade med hålslaget, men då tyckte jag att det såg ut som om hålen kom väl nära kanten på brickan.
Dags att börja trä.
Har man inga skälstickor får man ta vad man har.
Satte upp väven i den lånade bandvävstolen,
men blev lite besviken när jag började väva. 
Det var bara att vända på bandet, där hände det andra saker. Kändes så bra.
Etikett: Vävning
Dags att gå kurs
Fårbandet är färdigvävt! Jag känner mej så stolt. Att brickväva är riktigt roligt och sätter man sej ner går det ganska raskt framåt. 
Men jag känner att jag har gjort ett band utan att riktigt förstå vad jag gjort. Jag vill veta mer, så jag bestämde mej för att gå en kurs. Spångmurs distanskurs startade igår, distanskurs passar ju bra nu när man ändå skall hålla sej från andra människor även om jag hellre skulle gå en kurs live.
Första momentet var att varpa, så jag allokerade köksbordet.
Det fanns två band att välja mellan, men jag kände att jag behövde öva på att varpa så jag varpade till båda. Nu väntar jag otåligt på nästa kursmoment.
Brickbandsvävning
För ett par år sedan köpte jag ett kit till ett supergulligt brickband från Spångmurs när jag var på Ullmarknad.
Kitet har blivit liggande fast jag har varit sugen på att väva detta söta band, men bara känslan att behöva binda fast sej någonstans gör att jag behöver springa iväg för att fixa något.
Nu har jag fått låna denna fina lilla bandvävstol av en kompis. Hennes ex gjorde den till henne när de gick på konstfack, hon vävde slipsar som hon sålde för 25:- på den (det var inte igår precis). 
Vävstolen är inte gjord för brickband, men jag hoppas att det skall funka ändå, så att jag kan väva ett får i taget utan att känna mej fastsatt.
VÄV-vernissage
I lördags hade en av mina vävkompisar vernissage på sin utställning.
Vi åkte givetvis dit, passade på att ta oss en härlig båttur med Emelie till Djurgården, och tittade på de fina vävarna.
Uuve har vävt i massor av år och mycket är svartvitt,
Men den magiska vallmon var nog min favorit i alla fall.
Mästarvävare från Nanjing
Kan verkligen rekommendera utställningen på Millesgården just nu.
Otroligt spännande och fantastisk vävteknik där det krävs två vävare, en upptill och en nertill.
För att se mönstret, som bildas på undersidan, krävs en spegel.
Om jag minns rätt tar det c:a 2 månade att sätta upp väven.
Det går faktiskt att fälla ihop vävstolen och transportera den för att sedan fälla upp den igen och fortsätta väva (inget jag skulle göra, men ändå).
Vackra och helt magiska vävar skapas, man väver med supertunt silke och guldlan.
Såhär kan avigsidan se ut.