Ärmarna är färdigstickade och alla trådarna är fästa (det senare gick ganska bra i goda vänners lag på ett stickcafé).
Nu gruvar jag mej för att sy i dragkedjan.
Samma men ändå olika….
Det går framåt
Fårbondens vantar
Höst och vår får vi vara med när fåren klipps på Warleda gård.
Hasse, som klipper arbetar hårt och snabbt, det syns till och med på en stillbild.
Jag brukar hjälpa till att sopa ihop ullen, som man använder till att isolera stallet med (när inte jag plockar med mej lite för att spinna). Igår var inte min rygg villig att sopa så mannen ställde snällt upp istället.
Fåren är inte lätta att fotografera, antingen ”fryser” de och bara stirrar på kameran eller så springer de och gömmer sej bakom varandra.
Då skinnvantarna jag sydde till fårbonden tyvärr blev för små, gör jag nu ett försök att sticka honom ett par vantar i garn spunnet av ull från hans egna får. Fast jag stickat efter måtten på den största herrvantbeskrivningen jag hittat är vanten ändå för smal (fårbonden är en välvuxen man vars händer inte blivit mindre av det tunga arbetet med gård och får), jag får öka lite till. Nu hoppas jag att jag lyckas få ihop ett passande par till nästa gång vi ses.
Som ett sprakande fyrverkeri
Visst går det att sticka det flerfärgade bellismönstret runt, men det är lite svårare än fram och tillbaka då man, för att slippa en tydlig skarv i mönstret, var tredje varv måste flytta varvets start/slut. Detta är inget problem att göra denna förflyttning när man stickar på rundsticka, som jag gjorde när jag stickade halskragen Fyrverkeri, stickar man däremot på strumpstickor blir det värre, då måste man även göra flytten vid varje stickskarv dessa varv (då tyckte i alla fall jag att det blev för pilligt…just nu i alla fall).
Fyrverkeri ar stickad i supermjuka Du store alpackas tynn alpakka som bottenfärg och självrandande Lang Mille Colori baby tillsammans med Kid Silk som mönsterfärg. Jag blandar de båda garnerna för att ”jämna ut” färgen på det självrandande garnet och för att det ger ett fantastiskt mjukt och fint material.
När jag hade stickat färdigt tyckte jag att det vackra blommönstret i alla färgerna såg ut som ett sprakande fyrverkeri, därav namnet.
För att ge halskragen dess form har jag istället för att förändra maskantalet bytt stickor. Ett praktiskt sätt när man stickar ett mönster där det är svårt att öka och minska utan att det syns.
Beskrivningen hittar du här:
Att få matcha halskragen med muddarna Cintia blev inte dottern ledsen av:-).
Vackra Nelly
har en mudd i flerfärgat bellismönster.
Jag valde att sticka mudden fram och tillbaka då mönstret är lite pilligt att sticka runt, i alla fall om det är strumpstickor som gäller.
Mudden har jag sytt ihop och sedan fäst dit ett par knappar som dekoration. Själva vanten är stickad runt på strumpstickor på vanligt sätt.
Garnerna jag stickat i är det självrandande Lang Mille Colori baby och det supermjuka sockgarnet med cashmere i som heter Cash. En riktig finvante! Beskrivningen finns i min Ravelryshop:
Bellismönster i flerfärg
Jag brukar ju alltid försöka leta reda på någon rolig teknik att visa på syfestivalen. Till denna gång hittade jag en bild på ett mönster som såg ut som små blommor på en enfärgad botten. Texten som beskrev hur man gör förstod jag inte (troligen översatt till engelska med hjälp av google-translate eller liknande). Mitt sätt att få fram ett liknande mönster blev att kombinera den gamla favoriten bellismönster (daisystitch/starstitch) med lyfta maskor. På syfestivalen mötte jag en kvinna som berättade att hennes mormor hade stickat vantar till henne när hon var barn i en teknik som såg ut såhär, de vantarna hade jag gärna velat se!
Jag har stickat flera modeller i tekniken, som jag kallar flerfärgat bellismönster, lättast är muddarna Cintia som stickas från som en fyrkantig lapp som sedan sys ihop.
Uppläggningskanten vågar sig fint alldeles av sig själv, det ser nästan ut som en gräddkant när jag som här har gjort den i vitt.
Dessa muddar är stickade i Du store alpakkas Babysilk/Brännvalls babyalpacka, färgerna ger mej associationer om vår och vitsippor.
Även ett melerat och ett enfärgat sockgarn fungerar ypperligt.
När man använder ett melerat garn känns det nästan som om varje blomma får en egen färg.
Vill du sticka Cintia hittar du beskrivningen här: