Min kofta har nu två ärmar och jag får börja sticka ok! Fast när jag läser beskrivningen inser jag att det är nästan 10 cm enfärgad slätstickning innan jag får sticka flätan. Vilken glädje varar för evigt?
Päronet och äppelträdet
Stolt moder förevisar här bilder på äldsta dottern och hennes vackra sjal. Hon har stickat och blockat alldeles själv. Sjalen blev så stor att den inte fick plats på madrassen utan fick blockas över kanten. Hade madrassen varit bredare hade sjalen blivit ännu större. Mönstret är mammas och finns att köpas här, likaså det handmålade garnet (garnåtgång = 1 härva á 100g!).
Nästan bara räta maskor
Tack för allt ”ömk”, tänk att det piggar upp SÅ!
Tummen känns bättre och stickar man ärmar på strumpstickor så blir det nästan bara räta maskor.
PS Det finns fortfarande platser kvar på stickretreaten…
Vänner i nöden
Hjältar är äldsta dottern som åkte iväg till Rehband och köpte tumstöd
och KM som åkte till posten och hämtade paketet med reaböcker från Interweave som så lämpligt dök upp som tröst.
Hoppas bara tummen är pigg tills jag skall åka på stickretreat i oktober…men tills dess är det ju nästan 1 månad.
Tangled Yoke Cardigan
Det är tur att det finns ett ok med spännande fläta att se fram emot. Enfärgad slätstickning har en begränsad sexighet. Har i alla fall kommit upp till ärmhålorna.
På grund av en omkullcyklad vänstertumme får nog koftan vila ett par dagar (hoppas inte det blir mer). Max vad den verkar klara är försiktig rätstickning av små lappar till Gunhilds kappa…skall prova om virkning är lättare.