Dags för kant

Den påbörjades som ett semesterprojekt förra sommaren och har kommit fram lite då och då när jag behövt något enkelt att ta med som socialstickning. Nu är i alla fall kroppen till sjalen klar och det är dags för kant.

Kroppen är stickad på samma sätt som kroppen till sjalen Halvan vilket gör att det kommer bli lätt att plocka upp maskor utmed kanterna för att sticka kant. Jag har dock en annan plan för kanten än för den kant som Halvan har.

Garnet jag stickat med är en räddad ”rufsig” härva 1-trådig ull från Kampes som en kund returnerade när jag hade butiken så garnet har väntat länge på att bli något. Jag gissar att jag tappat något litet nystan (det blev många) på vägen så inte riktigt 100 g väger sjalens kropp.

Den blev så bra

När jag väl beslutat hur jag skulle göra gick det snabbt att sticka om nederdelen på Tampere. Att jag fick ändra på mönstret är inte beskrivningens fel, bara mitt eget, men jag tycker att det blev riktigt bra, det känns inte som någon nödlösning och designen är fortfarande balanserad (tycker jag i alla fall).

Jag är så nöjd med min Tampere

Det var så kul att sticka något fint ur garnet från 1 kilo ull, och jag har i princip 2 hg garn kvar .

Tröjan är kanske lite varm just nu när sommaren kommit till Stockholm, men jag hann i alla fall använda den på promenaden i helgen, den dagen vi hade vår.

Spännande stickning

Har stickat en bit till på tröjan jag stickar i mitt handspunna garn. Det är riktigt spännande att se hur det blir, det är ju riktigt länge sedan jag spann garnet och jag vet inte riktigt hur/om jag planerade på något sätt.

Det känns bra att jag valde att sticka en strukturstickad tröja, garnet är ojämnt tvinnat och ojämnt i spunnet, strukturen döljer en del av detta. Jämför med, och kompletterar anteckningarna till denna tröja.