Marias garn – Sida 24

1:a sockan

Mina handväsksockor kan ta tid eller bli färdiga snabbt, hur lång tid de tar beror på livet…hur många oplanerade pauser det blir när jag är på vift. Denna socka har följt med länge men helt plötsligt blev den klar.

Garnet, Elkmarket Sägen Ratatosk är så vackert att jag har valt att göra en helt slät socka där garnet får skina och som vanligt är det sockan Eva jag stickar (den kan jag utantill och jag gillar modellen). Den 2:a sockan är påbörjad…vi får se om den tar lika lång tid på sej att bli klar.

Inte bortglömd

Jag har faktiskt inte glömt bort Nordic mix sweater, den får några varv då och då.

Tröjan stickas runt ända upp till axeln. I beskrivningen står det att man skall sammanfoga axlarna innan man klipper upp ärmhålen. Då jag gärna säkrar mina klippmaskor med symaskin (minns fortfarande vad som hände med Haukelikoftan) valde jag att göra detta först. Men allra först tvättade jag plagget, jag tycker att det är skönt att se hur det ser ut innan jag sätter saxen i det, dessutom gosar ju ullen ihop sej lite vid tvätt.

Jag tråcklar alltid med tunt bommullsgarn innan jag skall sy, det är så lätt att sy snett.

Jag tycker att sömmarna (en raksöm och en smal zigzag på var sida) syns bättre från avigsidan så det är därifrån jag klipper.

Dags att sammanfoga axelsömmarna.

Påskprojekt

Ända sedan garnet från projektet 1 kilo ull landade i brevlådan har jag funderat på vad det vill bli. Jag ville gärna sticka en användbar tröja, enkel men ändå lite rolig att sticka (inte bara slätstickning).

såhär dokumenterar jag gärna mina provlappar.

I påskhelgen blev det äntligen både provlapp och projektstart. Tror att Anna Strandbergs Tampere blir perfekt. Jag har länge haft beskrivningen till den tunnare versionen i mitt bibliotek men nu fick jag beskrivningen till den grövre (DK) av henne (för att jag skulle slippa räkna), himla gulligt .

Se så fint axelpartiet blir.

Efter 1:a härvan hade jag kommit såhär långt.

Detta var ett perfekt projekt att sticka på i bilen mot västra Sverige. Nackdelen med att sticka i bilen är att det är svårt att prova, det gjorde jag när vi kom fram och som jag misstänkte blev ärmhålet för djupt. Jag har ett kort avstånd mellan axel och ärmhålan och Anna gillar djupa ärmhål på sina plagg, det funkar även på mej ibland men här blev det för djupt även om jag redan ökat på takten på ökningarna på ärmen då min varvtäthet inte riktigt stämde med beskrivningens.

Bara att repa upp och ändra lite på ökningstakten till.

Nu ser det bra ut och passar bra.

Här är 2 nystan av garnet uppstickade.

Grästorp

I lördags var jag i Grästorp och pratade om mitt stickliv och min bok. Jag hade givetvis med mej alla plaggen från boken och efteråt blev det mycket prat om material, tekniker och konstruktion.

Ett härligt gäng med stickerskor kom och det blev många fina möten och mycket härligt stickprat.

Det är alltid lika kul att träffa nya och ”gamla” bekantskaper som hantverkar, det finns många maskor och annat att prata om.

Det hann stickas en hel del fin under tiden jag pratade (och efteråt förstås).

Tackar Cecilia och Lena och hela stickgänget att jag fick komma!

Klar!

Phu, alla dubbelstickade knäppkanter klara!

Knapphålen var riktigt roliga att göra, men de blev väldigt små.

Det är inte så ofta jag blockar mina stickade plagg, men här kändes det som om det behövdes (även om en hel del ar ”rynket” försvann redan vid tvätt).

Snacka om skillnad.

Knappar blev ett problem, de knappar som passade i knapphålen kändes för små för både knappkanter och själva plagget. Till slut valde jag en större knapp som jag sydde fast när slipovern var stängd vilket innebär att det var onödigt att lägga ner jobb på att sticka knapphålen. MEN att göra knapphålen var absolut den roligaste upplevelsen på detta projekt, och jag vet att de är väldigt snygga.

Nu är den färdigstickad i alla fall, min Lulu slipover.

Resan var inte den roligaste så än kan jag inte känna mej nöjd med projektet, man det blir nog bättre när jag glömt den.

Att jag ser lite bister ut är att det var snorkallt ute när vi fotograferade.