Skulle bara prova

När jag var på Ullcentrum i somras fick jag några härvor av deras nya tweedgarn att provsticka i.

Började göra en provlapp i bruten resår för att se om garnet skulle passa till en ny Åshild, och det skulle det, men jag kan ju inte göra samma sak två gånger så jag tweakade mönstret lite.

Både rätsida och avigsida är fina.

Jag är tydligen svag för dessa enkla strukturmönster. Titta på till exempel Åshild, Ågot, Vintra (som jag tom stickat 2 av, men i lite olika struktur) och Sofi.

Helt plötsligt har jag en ny tröja på stickorna. Den vackra färgen heter förresten koppar.

Favorittröjan Åshild

Jag stickade min första Åshild som ett sommarminne i ett garn som jag bara blev förälskad i när jag var på Färöarna och jag är lika förälskad i min tröja. Hur det gick till när jag stickade kan du följa här.

Sedan dess har tröjan varit min favorit och har följt med nästan överallt, här på en blåsig strand på Yttre Hebriderna i somras, för mej ett dubbelt semesterminne.

Varje gång jag har träffat stickare har de frågat vilken tröja det är jag har på mej och var de kan hitta beskrivningen. Jag har varje gång berättat att Åshild är stickad på lust och utan beskrivning (och knappt med några anteckningar alls).

Så det har tagit lite tid, men nu, lagom till hösten, finns det faktiskt en beskrivning. Beskrivningen finns på ravelry och använder du koden FAVORIT (klickar du på länken slipper du trycka apply) när du checkar ut får du 20 % rabatt på beskrivningen ända till på söndag (15/9 2024). 

Axlar

Har mätt och försökt prova delarna till min Fleur sweater.

Fortsätter åter på bakstycket och har virkat rutor som kommer att ligga på axlarna och tycker att det börjar likna en tröja. Insåg dock att jag måste lägga till en ruta på bredden. Skall påbörja nystan 6 och undrar nu om 10 kommer att räcka (men det blir ett senare problem).

På mitt sätt

När jag påbörjade min version av lille Svens vantar hade jag nog tänkt att göra en kopia i vuxenstorlek.

Nu valde jag att istället göra en mer ”vuxen” modell där enbart några ränder strukturmaskor får vandra upp mot vantens topp och utmed tumkilen. För själva vanten snodde jag modellen från Viggo, förutom att jag inte ökat för tumkilen på samma sätt (läste slarvigt), Viggo är en vante som jag tycker sitter så bra. ”Bara” tummarna kvar….

Enkelheten

Enkelheten såg verkligen smal ut när den var färdigstickad, men efter blockning (jag drog bara ut tröjan lite lätt och lade på en frottehandduk) såg kroppen mycket bättre ut, ärmarna är dock fortfarande ganska smala.

Sprundet i halsen kan man låta vara som det är eller knyta ihop med en I-cord. Jag hade bespetsat mej på att använda den fina silverknappen jag fick av äldsta dottern för några jular sedan, den har bara legat och väntat på det perfekta plagget.

Istället för att göra knapphål valde jag att sätta dit en tryckknapp, halsen är lite trång att dra över huvudet när knappen är stängd (än så länge i alla fall.

Enkelheten är en lätt och skön tröja och jag är så nöjd även om ärmarna är en aning långa, jag tror dock att de kommer att dra ihop sej när jag använt tröjan ett tag.

Swen från Yarns & Barns (det är också därifrån beskrivningen kommer) är mjukt och skönt att ha mot kroppen.

Det gick faktiskt bara åt lite drygt 250 gram garn, inte 400 gram som det står i beskrivningen, men jag stickar en sjal av resterna.