Jag har verkligen inte glömt The Twigs.
Hon ligger överst i stickkorgen och jag blir glad av att bara titta på projektet. Har njutit mej till en bård till.
Jag har verkligen inte glömt The Twigs.
Hon ligger överst i stickkorgen och jag blir glad av att bara titta på projektet. Har njutit mej till en bård till.
Detta projekt hade jag troligen inte startat om inte en av mina stickkompisar haft problem med beskrivningen.
Beskrivningen till Papillon är inte svår egentligen, det svåra är att hitta var man skall börja och förstå strukturen. Det finns tom en 18 minuter lång film på Yotube om hur man läser beskrivningen, den har vi dock inte tittat på (det måste väl vara fusk, eller hur).
Jag hade ingen plan att sticka sjalen själv, bara vara med och stötta i starten, men det var verkligen rolig stickning så jag kan inte sluta. Samtidigt är det ingen TV-stickning fast det är mycket rätstickning, man (eller i alla fall jag) måste räkna, nästan hela tiden.
Tanken är att man skall sticka med ett självrandande garn, jag använder istället framför allt garn jag har kvar av garnet mina krokodilfjällsprydda sockor Krokodil och jag vann på Strik Bornholm för massor av år sedan (2016). Vinsten var ett helt gäng 50g nystan Arwetta i massor av färger. Det är som att måla i en målarbok när jag väljer färg. Nackdelen är att det blir mååånga trådar att fästa, men när jag minns gör jag lite Weavin’ Stephen.
Jag har inte kunnat sluta sticka viggmönster efter syfestivalen, jag fick inte nog.
På väg mot fårfesten fortsatte jag på mössan Viggli (perfekt bilstickning),
och jag fortsatte på vägen hem.
Tog paus när det började bli dags att prova så jag hann sticka några varv på den matchande smala sjalen Viggfi också.
Det var lite klurigt att få till en fin topp, men här återstår endast blockning.
När man plockar upp maskor till ärmen på Robinia skall man, enligt beskrivningen, plocka upp maskor mycket glesare än jag brukar göra. Så det gjorde jag på det numera upprepade 1:a ärmförsöket.
När jag skulle plocka upp maskor i mitt förminskade (men fortfarande rymliga) ärmhål gjorde jag som jag är van. Det var dumt, ärmen blev alldeles för klumpig för ärmhålet. Jag kan inte riktigt förstå varför, men det beror säkert på något sätt på de förkortade varven som man gör senare på ärmen.
Nästa försök (ärmen till vänster i bild) plockade jag upp lika glest som beskrivningen föreslog, och äntligen känns det bra.
Det var bara att repa igen.
Jag har snart 2 ärmar som sitter bra. Skam den som ger sej.