Det går framåt med Robinia, dags att sätta ihop fram- och bakstycke för att sticka runt istället för fram och tillbaka.
Det är kul att sticka med restgarner och det händer mycket med färgen på det grövre ullgarnet när man lägger till den tunna mohairen. Däremot tycker mina händer att stickor 5 mm är lite tyngre att sticka med, så jag får ta det lite lugnt.
När garnet inte räcker får man vara kreativ.
Så det fick bli ett gult finger med gråa prickar på de prickiga fingervantarna som jag påbörjade på stickresan 2.
Men kände att ett gult finger får räcka, så nu repar jag upp mudden och hoppas att den räcker till pekfingret.
Hade väl ingen tanke på hur jag skulle bära Aphelion när den var färdigstickad, det var mest rolig stickning.
Men den funkar bra på promenaden,
värmer gott över axlarna
och det är fin schvung i bollarna.
Har varit sugen på Anne Ventzels Robinia ända sedan jag översatte beskrivningen till svenska, ännu mer sugen blev jag när jag såg denna färgglada version av tröjan.
För ett tag sedan drog Anne igång en restgarns-KAL på tröjan, #robinia_kal, och det blev startskottet för mej att börja fundera på vad jag har i skåpen som skulle kunna passa, jag älskar ju att sticka i mina restgarner. Kom fram till att ullgarn av grovleken c:a 200m/100g + 1 tråd tunn mohair borde passa, både tröjan och mitt garnlager, så fram med lagret av ullgarner i rätt grovlek (det var en del må jag säga).
Färgsorterade över halva golvet, riktigt kul, hittade några bortglömda kamrater.
Till slut valde jag blått (lade även med lite flerfärgat garn) och letade fram matchande mohair. Hittade även lite grövre 80-talsmohair som kanske får vara med på ett hörn.
Såhär blev bakstycket. Började med en tillfällig uppläggning då jag inte är helt övertygad om att båtringningen passar på mej, får se vad vi kan göra åt det.
Så var den då klar, Fossveien.
Trots alla onödiga omvägar jag tagit har det varit riktigt rolig stickning och jag är så nöjd. Också kul att jag för ovanlighets skull stickat något ur en av böckerna i min bokhylla, Unik strikk.
Nöjd även med garnet (Villanka Eko från Libbsticka) som har en massa roliga restgarnspluppar i sej. Förvånande lite garn gick det dessutom åt, endast drygt 300 g av bottenfärgen. Mönstret är stickat i restgarner av olika kvalitet (Rauma finull, Kampes 2 trådiga och Visjö)
Att hålla minen när man fotograferar i flera minusgrader och blåst är dock inte helt lätt.
