Mössa – Marias garn

Kalenderlua 2024

2022 stickade jag denna kalenderlua av @handmade.by.mona, den har jag trivts mycket bra i så jag stickar även årets.

Jag stickar i Rauma finull (brunsvart) och ett underbart vackert handfärgat 1-trådigt merinogarn från Wooly lizard som jag fått i present av mina barn. De köpte det på en resa, gissningsvis i Colorado (då garnet kommer därifrån). Det handfärgade garnet är kanske lite tunt så jag har nystat upp lite Fluff från fingerborg att förstärka med om det behövs.

Varje dags stickning är härligt kort, de 2 första dagarna har det bara blivit några varv mudd. Jag planerar att hänga med i den takt Mona lägger ut delarna på instagram så följ gärna mitt stickande där.

Ränder åt 2 håll

Förra helgen höll jag kurs i att sticka magiska ränder, en teknik som jag inte riktigt blir mätt på. Tycker att det är så kul att den ena sidan av materialet blir långrandig och den andra tvärrandig.

Som uppvärmning inför kursen påbörjade jag en mössa där jag stickar halva mössan med ena sidan ut och halva med den andra (vilket innebär att det blir tvärt om på insidan). Det ena garnet jag stickar i har jag spunnit själv (från ”ernhörningsfällen”) och det andra har jag färgat själv (för mycket länge sedan).

Speciellt kul är det att se hur det flerfärgade handspunna garnet beter sig när det blir stickat och jag tycker att det passar så bra i just denna teknik. Både garner och stickor är tunna, det handspunna garnet är corridaleull och ungefär 430 m/100g.

Än är det mössväder

Jag gjorde min andra mössan Rand lite kortare än den första då det svarta garnet tog slut. Jag trodde jag hade mer svart rauma lammull men det var nog gammelserien (den saknade etikett), jag avslutade ändå med den fast den är lite grövre (men det syns inte). Stickar man i garner från skåpet så gör man.

Jag gjorde även minskningarna lite tätare vilket gör den lite rundare i toppen, det ser lite rynkigt ut innan blockning men blir fint efteråt.

Lammullen har inte samma fall som Isagers Alpacka 2 som jag stickade den första i, Isagergarnet är också lite mjukare.

Även om jag stickat i grått och svart tycker jag att mössan ser svartvit ut, så användbart oavsett.

Jag känner att detta kommer bli en välanvänd mössa.

Än så länge kräver stockholmsvädret mössa, men jag tror (hoppas) att våren är i antågande, så det gäller att passa på.

Mössa på.

Andra försöket gick bättre

Andra försöket gick betydligt bättre än det första, ytterligare 10 maskor fick jag lägga upp.

Som jag misstänkte Räckte inte det fina handfärgade garnet (som jag tror tant kofta färgat) så jag fick spä ut med lite arwetta bakom uppviket och lite handfärgat från Honse i toppen.

Efter tvätt gav jag mössan en lätt uppborstning (på det slätstickade partiet) med en mohairborste från Shyssta Nystan, skillnaden syns tom på bild.

Mössan fick verkligen en fluffgloria.

Jag känner mej lite som en rosa vätt.

Varmt och skönt är det i alla fall,

även om mössan har en liten tendens att glida upp från örat när jag promenerat en stund, men jag tror att det ordnar upp sej när jag använt den ett tag.

Om inte annat får jag blocka ut den lite.

Nytt litet stickprojekt

Att läka en armbågsfraktur tar på energireserven även om frakturen är diskret som det så fint heter, så att sticka flerfärgsstickning på sockskaften var lite för jobbigt (i alla fall mer än några varv i taget).

Jag tog fram resterna av Bella jag hade efter rosaflufftröjan, tänkte sticka något liknande Lorpanmössan, konsulterade Eva på Schyssta Nystan som sade att ett nystan inte räcker om man vill sticka dubbelt så jag letade fram lite annat godis.

Visst ser det fint ut!

Chansade dock fel när jag lade upp maskor, jag kan dra på mössan men det blir väl tight. Bara att repa upp och göra om.
Jag har faktiskt gjort en italiensk uppläggning, det brukar jag inte göra men tänkte att det passar just här. Börjar på rak sticka som Anne Ventzel gör, kul att få damma av de gamla jumperstickorna.