Den är klar!

Tro det eller ej, men min Yell är faktiskt färdig!
Det har varit en resa och mycket jobb,
men det känns verkligen som om det har varit värt det!
Jag är så nöjd och ser verkligen fram emot att använda min nya kofta.
Framkanten blev inte som i beskrivningen, jag var alldeles för inspirerad och sugen på att hitta på eget efter nederkanterna. Klippkanten är dold under ett smalt och färgglatt band jag hittade i min låda.

Jag ser ljuset i tunneln

Nu går det verkligen framåt med Yell, den är åter ett riktigt roligt projekt och i princip det enda jag stickat på hela helgen.
Har lag till 2 bårder nertill (inte riktigt lika dana som på ärmen då de behövde bli lite bredare, men i samma färger) och det gick bra trots att jag stickade flerfärgsstickning fram och tillbaka istället för att göra en liten steek till.Jag avvaktar med den mosstickade kanten tills framkanten är klar, tänkte sticka hela kanten runt på en gång.

Firar #fairislefriday – igen

Har plockat fram Yell ur stickkorgens djup igen och stickat färdigt båda ärmarna!
Fick förlänga dem med några egna bårder för att de skulle bli lagom långa och det passar bra då jag behöver förlänga kroppen lite. Vilken tur att jag startade med en tillfällig uppläggning. Att börja ett projekt med en tillfällig uppläggning är tipset hela veckan!

#fairislefriday igen

Nu är det mycket roligare att sticka på Yell igen, de färgade fair isle-bårderna är så kul att sticka.
Misstänker dock att ärmarna behöver förlängas, men jag stickar klart ärm nummer två först så att jag kan prova ordentligt.

Dags för färg

Äntligen är jag färdig med den tråkiga och lite kämpiga gråa flerfärgsstickningen och kan påbörja den roliga, lite mer färgrika delen av ärmarna.
Det finns hopp för Yell!