Hade tänkt att komma igång med Stickameras Uppifrån och ner KAL i helgen,
men fastnade i koftan på tvären som nu verkar passa och kommit halvvägs. Inte så dumt det heller.
Hade tänkt att komma igång med Stickameras Uppifrån och ner KAL i helgen,
men fastnade i koftan på tvären som nu verkar passa och kommit halvvägs. Inte så dumt det heller.
Igår var vädret helt OK, passade på att ta en promenad och njuta av den bleka vintersolen.
Kallt som det var krävdes det mössa.
Provade min helt nystickade Maggie, varmt och skönt om öronen. Gjord i två olika garner från Cascade, båda kommer från GarnGalleriet.
Stickad med magiska ränderna som ger två olika sidor, en prickig och en randig.
Beskrivningen hittar du här:
Den gosiga sjalen har jag stickat efter beskrivningen till Daga, men med betydligt tjockare garn och större stickor.
Trodde att den lilla koftan på tvären skulle vara ett snabbt och lätt projekt, men så icke.
Stickade kvickt framstycke och ena ärmen, men när jag provade var ärmen alldeles för lång så jag repade lika snabbt upp den och gjorde om. När ärm två var klar, provade jag givetvis den och då visade sig den vara lika mycket för kort som antalet maskor jag tagit bort. Rent matematiskt omöjligt eller så hade jag provat slarvigt (det är ju inte helt lätt att prova ett plagg stickat på detta sätt). Att stickningen hamnade underst i korgen förvånar väl ingen.
Nu har jag repat upp igen och tar nya tag. Gör som jag räknat ut från början och hoppas på tredje gången gillt. Färgen som är så läcker i verkligheten gör sig verkligen inte på bild…tyvärr.
Att de låg i brevlådan känns nästan som ett tecken. Kate Davies nya bok Yokes och min fina supersoftgarnvinst från Tant Thea, tack Elizabeth!
Kanske skall jag riskera julfriden och ta fram stickmaskinen? Det enfärgade på koftan Cockatoo Brae är faktiskt maskinstickat, det roliga stickar man för hand.
Äntligen är knapparna på plats i en ordning jag är nöjd med och babykoftan Baldersbrå är klar (och i förrgår var det LITE sol i Stickholm som jag passade på att fotografera i).
Jag har stickat i två släta enfärgade ullgarner, två härvor som bara låg där och väntade men egentligen inte räckte till något var och en för sig. Det mörkröda är Titicaca från Naturgarn och det orange är Shepherd’s wool från Stone Hedge. Färgvalen kan tyckas lite ovanligt men jag är supernöjd med resultatet Någon tyckte att färgerna påminde om något av elevhemmen i Harry Potter men det är jag inte helt säker på.
Många gillar den enkla och lättstickade modellen och har frågat efter en större Baldersbrå, så denna gång passade jag på att göra en modell passande en tvååring och har även kompletterat beskrivningen med det. Nu finns den i 4 storlekar, till c:a 1-3 (6-9) 12-18 (24) månader. Beskrivningen finns i min Ravelryshop: